Rapporten Sopeutumisen tila 2017 ger råd till naturresurssektorn
En ny rapport från Naturresursinstitutet (Luke) ger ett omfattande urval av metoder som naturresurssektorn kan använda för att anpassa sig till klimatförändringarna. I rapporten har man kartlagt och listat olika anpassningsmetoder för jord- och skogsbruket samt fisk-, vilt-, och rennäringen.
Rapporten understryker att en del av förändringarna är oundvikliga, och att det är mest ekonomiskt lönsamt att anpassa sig efter dessa på förhand. Om åtgärderna vidtas i rätt tid kan Finland dra nytta av det förändrade klimatet.
Exceptionellt varmt år i mellersta och norra Lappland
Enligt Meteorologiska institutets statistik var år 2016 varmare än normalt i hela landet. Temperaturavvikelsen var i jämförelse med långtidsmedelvärdet i landets södra delar knappt en grad och i Lappland knappt två grader. År 2016 kommer att bli ihågkommet bland annat för den varma våren och den regniga vintern.
Nya scenarier för klimatförändringen i Finland har publicerats
Beräkningarna över det framtida klimatet i Finland har uppdaterats enligt resultaten av den senaste generationens klimatförändringsmodeller. Medeltemperaturen i Finland stiger nästan två gånger så snabbt som medeltemperaturen för hela jorden. I jämförelse med den föregående generationen förutspår nya modellerna att somrarna kommer att vara ännu något varmare. Uppskattningarna av nederbördsmängderna har inte förändrats mycket.
För att upprätthålla ett välfungerande och säkert samhälle krävs det att man aktivt förbereder sig för extrema väderfenomen. Klimatförändringen kan leda till förändringar i de extrema väderfenomenens intensitet och frekvens. Förberedelser inför dem är därmed en del av anpassningen till klimatförändringen. Forskningsprojektet ELASTINEN hade som mål att stärka förmågan att hantera väder-, ekonomi- och klimatrisker. Inom ramen för projektet skapades en helhetsbild av hanteringen av väder- och klimatrisker och bedömdes olika sätt att främja hanteringen av riskerna inom olika branscher.
Kampanjen Ta det lugnt påminner om miljövänliga val
Miljökonsekvenserna av våra matvanor är betydande – en femtedel av de klimatkonsekvenser och nästan hälften av de övriga miljökonsekvenserna av vår konsumtion. Det krävs ingen matrevolution för att övergå till mera miljövänliga matvanor, eftersom små val har en stor påverkan. Var och en kan börja med att äta mer grönsaker och vegetabiliskt protein och unvika matsvinn.
Nya rekommendationer för användningsområden för tallfröplantager
Vid fastställandet av de nya användningsområdena har Naturresursinstitutet tagit hänsyn till den förbättring av tillväxtförhållandena som orsakats av klimatförändringen. Områdenas gränser flyttas något längre norrut än tidigare. De nya gränserna har definierats med hjälp av modeller som ger prognoser av hur tallarna ska trivas i olika klimat.
Enligt en nyligen utförd studie kan man dock bättre förutspå kollagren i marken och deras förändringar genom att inkludera inverkan av såväl näringshalten i marken som jordartens sammansättning i modellerna. Det är viktigt att kunna förutspå koldioxidflödet från marken till atmosfären för att kunna fatta bättre beslut om skogsvårdslösningar för att motverka klimatförändringen.
År 2014 band skogarna i Finland sammanlagt 27,7 miljoner ton växthusgaser som värmer atmosfären. Skogarna utgjorde således en betydande sänka för växthusgaser.
Mängden miljögifter i Lappland är liten, klimatförändringen och nya kemikalier utgör en risk
I Finska Lappland finns det bara små mängder miljögifter i luften, vattnet och organismerna. Enligt rapporten uppföljningsinformation behövs, eftersom nya kemikalier och klimatförändringen ökar risken för fjärrtransport och ökning av övrig kemikaliebelastning. I rapporten har man samlat ett antal förslag till åtgärder att hantera riskerna.
Nordiska perspektiv på klimatutmaningarna i jordbruket
Det förändrade klimatet innebär utmaningar för matproduktionen också i Norden. Nordic Agriculture facing Climate Change -seminaren samlade nordiska experter för att jämföra olika länders mål och metoder för att jordbruket ska kunna anpassas till förändringen och växthusgasutsläppen minskas.
Energistrategin får också ett scenario där andelen förnybara energikällor är 100 %
Vid i samband med energi- och klimatstrategin utarbetas också ett scenario som sträcker sig ända till år 2050 och baserar sig hundraprocentigt på förnybar energi, konstaterade näringsminister Olli Rehn när han tog emot rapporten om vad Paris klimatavtal menar för Finland’s energi- och klimatpolitik. Rapporten var beställd av Sitra.
Enligt Meteorologiska institutets statistik var år 2015 exceptionellt varmt i största delen av landet. Endast i Lappland nådde årets temperaturer inte till första plats, utan hamnade på delad andra plats.
Europas skogsresurser ökar – klimatförändringen medför nya hot
Den senaste rapporten om skogarna i Europa påvisar att en del av tillväxten förblir outnyttjad och att skogsresurserna kommer inte att ta slut. Trots allt måste man beakta klimatförändringens effekter i planeringen av användningen av skogarna. Klimatförändringen kan öka till exempel torka och storm- och insektskador i skogarna i Europa.
IPCC:s anvisningar leder till en underskattning av felriskerna för skogarnas kolsänkor
Enligt anvisningarna bör långsiktiga medelvärden användas i uträkningen av skogarnas kolbalans. Då den väderrelaterade årliga variationen elimineras, blir osäkerhetsuppskattningarna av markens kolförråd orealistiskt små. Vädret påverkar växtlighetens förnaproduktion och nedbrytningen av organiskt material och följaktligen förändringen av kolförrådet i marken.
Mot Paris: Vad innebär klimatförändringen för samhället?
Klimatförändringen ökar riskerna i samhället och gör det svårare att förutspå dem. Riskerna kan förknippas med kraftiga väderfenomen, såsom översvämningar och stormar, eller långsamt framskridande fenomen, till exempel sämre odlingsförhållanden till följd av ökad torka. Genom anpassningsåtgärder kan riskerna minskas och kontrolleras på lokal nivå.
Mot Paris: Klimatscenarier ger information om framtiden
Med hjälp av fyra klimatscenarier som den internationella klimatpanelen IPCC har samlat ihop bedöms den kommande utvecklingen av halterna av växthusgaser. Klimatscenarierna erbjuder forskningsbaserad information om framtiden och är ett viktigt verktyg i det internationella beslutsfattandet och i anpassningen till klimatförändringen.
År 2030 har vi protein från nya källor på våra tallrikar
I ett nytt projekt undersöks proteinkällor, som inte bidrar till klimatförändringen och finns nära konsumenten. Projektet syftar också till att öka proteinsjälvförsörjningen i Finland. Nya livsmedelsprodukter utvecklas genom att föda upp insekter och odla svampar samt genom att bearbeta vegetabiliska råvaror.
Finländarna önskar att det internationella samfundet vidtar snabba klimatåtgärder
Finländarna anser de internationella klimatförhandlingarna som det viktigaste forum för att lösa klimatutmaningen. Majoriteten understöder ett långsiktigt och gemensamt mål om att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen. Detta framgår av en enkät som miljöministeriet låtit utföra.
Rapport om kollektivtrafikens och den lätta trafikens klimatpolitiska roll färdig
Resultaten i rapporten visar att den minskning av växthusgasutsläppen som kan nås genom att utveckla kollektivtrafik och den lätta trafiken är mindre än det som kan nås genom tekniska åtgärder inom vägtrafiken och genom att använda biobränsle. De olika åtgärderna kompletterar varandra i syfte att nå målen för en hållbar stadstrafik.
Tilläggskostnaderna för EU:s klimat- och energipolitik är små
Enligt VTT:s rapport kan utsläppsminskningar vara förmånligare för EU än den nuvarande klimatpolitiken. I alla fall kommer tilläggskostnaderna för EU:s klimat- och energipolitik att vara låga inom hela EU. Målet är att minska växthusgasutsläppen 40 procent jämfört med 1990 års nivå.
