Mängden miljögifter i Lappland är liten, klimatförändringen och nya kemikalier utgör en risk

Finska Lappland lever upp till sitt rykte som ett rent område trots att det finns små mängder miljögifter i luften, vattnet och organismerna där.

Särskilda orosmoment för det arktiska området är långväga ämnen och eventuell ökad övrig kemikaliebelastning. Därför bör tillsynen över och kartläggningen av farliga ämnen fortsätta även i Finland, konstateras det i en färsk rapport av Finlands miljöcentral, Institutet för hälsa och välfärd och Meteorologiska institutet. Nya kemikalier och de effekter klimatförändringen medför ökar risken för fjärrtransport.

Forskningsinstituten utredde halterna av kvicksilver och långlivade organiska miljögifter (POP-föreningar) i luften, i nedfall och i biologiska prover. Föreningarna sprids till norra Finland genom luftströmmar, men också med material som människor för med sig.

Halterna av kvicksilver och POP-föreningar är ofta lägre i norra Finland än i de södra delarna av landet. Halterna av de POP-föreningar som är reglerade i internationella överenskommelser har i regel minskat i finska Lappland under de senaste tjugo åren.

Uppföljningsinformation behövs för att minska riskerna

I rapporten har man samlat ett antal förslag till åtgärder som bidrar till att uppfylla skyldigheterna enligt de internationella överenskommelserna, utöva tillsyn över farliga kemikalier och hantera riskerna.

Enligt forskningsinstituten ska tillsynen över luften och nedfallet vid mätstationen i Pallas fortsätta och utvidgas. Långtidsuppföljningen av halterna för kvicksilver och POP-föreningar ska göras med hjälp av fiskar och sjösediment. Om det i tillsynen och kartläggningarna av miljön upptäcks höga halter, är det därtill skäl att börja undersöka de gifter som via näringskedjan hamnar i oss människor. De ämnen som undersöks i renar kan betraktas som indikatorer på miljöbelastning.

Klimatförändringen kan ha en inverkan på ämnenas spridning till Lappland, om ämnen som redan har avlägsnats från kretsloppet frigörs till exempel när glaciärerna smälter. De kemikalier som avlägsnas ersätts av nya ämnen vars verkningar man inte känner till. Därför rekommenderar forskarna allt tätare internationellt samarbete i fråga om kartläggningen av nya kemikalier samt modelleringen av prognoser och av beteendet hos ämnena.

Uppföljningsinformation som gäller förekomsten och halterna av kemikalier är en del av den världsomfattande bedömningen och kontrollen av de risker som kemikalier medför. "De riskfaktorer som är centrala med tanke på Finland kan identifieras bara genom att vi producerar egen information och deltar i internationella utvärderingar", säger forskningskoordinator Jaakko Mannio vid Finlands miljöcentral. "Om vi inte har tillräckligt med tillförlitliga forskningsrön om miljögifter, kan vi inte bedöma exponeringen eller utveckla åtgärder som minskar riskerna."

Ahven © Eija Vallinheimo

Bild 1: I Finland och Sverige undersöks halterna av farliga ämnen i vattendrag vanligtvis med hjälp av abborrar. Det finns bland annat kvicksilver, flamskyddsmedel och fluorerade föreningar i fiskarna, men i Lappland är halterna lägre än i områden som påverkas av industri och städer

LAPCON-graafi

Bild 2: Perfluorerade föreningar i abborrar i vattendragen i Finland. Endast användningen av PFOS har begränsats internationellt. Perfluorerade föreningar används i allmänhet till att förbättra textiliers vattentäthet och till att förhindra nedsmutsning samt i släckskum och i ytbehandling av metaller.

Utarbetandet av rapporten Kaukokulkeutuvat ympäristömyrkyt Suomen pohjoisilla alueilla (LAPCON) ingår i förverkligandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2015. Forskningsprojektet koordinerades av Finlands miljöcentral, som svarade för att samla och tolka miljöinformationen. Institutet för hälsa och välfärd svarade för både bedömningen av exponeringen av människor och av hälsoeffekter, och Meteorologiska institutet för bedömningen av fjärrtransport och utvecklingen av belastningen. Forskningsinstituten svarade tillsammans för tolkningen av den samlade informationen och för de förslag till åtgärder som presenterades utifrån denna information.

Forskningsrapport

Ytterligare information

Gruppchef Jaakko Mannio, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1406, rof namn.ef y TΑnmanret mparis if.ot  

Specialforskare Pia Anttila, Meteorologiska institutet, nrof amn.eft f_TΑnmanre mi. if  , tfn 050 368 6420

Enhetschef Hannu Kiviranta, Institutet för hälsa och välfärd, nrof amn.eft t TΑnmanre hl. if  , tfn 029 524 6361, 040 541 1958

Publiserad: 24.8.2016
Kategorier: Forskning

Ursprunglig pressmeddelande

Skrivet av