Markmodeller till hjälp inom klimatarbetet

Marken innehåller ett stort kollager vars dynamik i ett föränderligt klimat man inte helt känner till. Enligt en nyligen utförd studie kan man dock bättre förutspå kollagren i marken och deras förändringar genom att inkludera inverkan av såväl näringshalten i marken som jordartens sammansättning i modellerna. Det är viktigt att kunna förutspå koldioxidflödet från marken till atmosfären för att kunna fatta bättre beslut om skogsvårdslösningar för att motverka klimatförändringen.

Att känna till kollagren i marken och deras regionala skillnader är av stor betydelse. För närvarande är modellerna för att göra prognoser om kollagren i marken osäkra och det är svårt att bedöma hur koldioxidflödet från marken till atmosfären påverkas av klimatförändringen.

I en gemensam undersökning som gjordes av Naturresursinstitutet (Luke), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Japans Skogsforskningsinstitut (FFPRI) analyserades materialet i Sveriges markkolsinventering och jämförelser gjordes mellan faktiska mätningar av markkol och prognoser som modellerna producerat.

Modellerna har begränsningar

I undersökningen konstaterades att modellerna fungerar väl på typisk näringsfattig och medelgod skogsmark. Däremot underskattades kollagren på näringsrika och finkorniga marker av modellerna.

Prognoserna av markkol från modellerna som tillämpades i undersökningen berodde till största delen på mängden och kvaliteten av förna från växtligheten. Enligt resultaten är det inte möjligt för modellerna att förutspå kollagringen i de djupare markskikten på näringsrika och finkorniga marker.

– Genom att ta hänsyn till långsiktiga effekter på markkolet i modellerna blir de mer precisa och vi kan i framtiden göra mer tillförlitliga prognoser av kolets kretslopp, konstaterar den seniora forskaren Aleksi Lehtonen på Luke som deltog i undersökningen.

Ytterligare information

Boris Tupek, forskare, tfn. 029 532 2416, sirob .t pu ek_ΑΤΤ. .ekul fi 

Aleksi Lehtonen, äldre forskare, tfn. 029 532 2362, iskela .lehtone ekul.TΑn .f i  

Publiserad: 26.9.2016
Kategorier: Forskning

Ursprunglig pressmeddelande

Skrivet av