Finländarna önskar att det internationella samfundet vidtar snabba klimatåtgärder

Finländarna anser att de internationella klimatförhandlingarna är det forum som är viktigast för att klimatutmaningen ska kunna lösas. Merparten av finländarna anser att det internationella samfundet bör göra allt det kan för att begränsa temperaturhöjningen till två grader, och sammanlagt fyra av fem anser att det snabbt behövs ambitiösa åtgärder. Detta framgår av en enkät som miljöministeriet låtit utföra via TNS Gallup.

Målet är att ett nytt klimatavtal ska ingås i Paris i december, och avtalet ska bidra till globala utsläppsminskningar efter 2020. Åsikterna om avtalets verkningsfullhet går dock isär: endast en knapp tredjedel av de som besvarade enkäten tror att avtalet blir tillräckligt ambitiöst för att klimatförändringen ska kunna kontrolleras.

Viktigt med ett gemensamt långsiktigt mål

I de internationella klimatförhandlingarna fastställde man redan 2010 ett gemensamt mål om att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen till högst två grader. En klar majoritet anser att det klimatavtal som ingås i Paris bör innehålla ett långsiktigt utsläppsminskningsmål som berättar hur tvågradersmålet ska nås.

"Medborgarnas åsikter ligger i hög grad i linje med experternas. Eftersom de åtaganden om utsläppsminskningar som meddelats med tanke på avtalet inte tar oss till tvågradersmålet, måste man i Paris kunna fastställa ett gemensamt långsiktigt mål och regelbunden kontroll som vid behov gör det möjligt att enkelt strama åt ländernas åtaganden", säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Ilmastonmuutos graafi 2 © TNS Gallup

Striktare utsläppsminskningar i rika länder

Inför det klimatavtal som ska ingås i Paris har länderna meddelat vilka utsläppsminskningar de är beredda att genomföra. Så här långt har det kommit in bidrag från över 72 länder.

Finländarna anser att ju rikare ett land är, desto ambitiösare bör landets bidrag vara. Rika länder bör också stödja de fattigare i arbetet med att förebygga och minimera de skador som klimatförändringen orsakar. Huruvida Finlands egen klimatfinansiering ska ökas delar dock åsikterna: det finns ungefär lika många förespråkare för som motståndare till en ökning.

Ländernas utsläppsminskningsmål bör också stå i proportion till ländernas historiska ansvar, dvs. de länder som tidigare har haft stora utsläpp bör också bära ett större ansvar för begränsningsåtgärderna. Men också synpunkten om att utsläppen bör minskas där det är lättast att genomföra minskningar fick stöd.

EU och Finland kunde vara föregångare

EU har förbundit sig att minska sina utsläpp med minst 40 % från 2005 års nivå fram till 2030. Sammanlagt 62 % av respondenterna skulle vara beredda att höja EU:s utsläppsminskningsmål, om de stora utsläppsländerna å sin sida höjer sina mål. Hälften av de som svarade på enkäten anser att målet bör höjas oavsett vad de andra länderna har fastställt som mål.

Fyra av fem respondenter ansåg att Finland borde minska sina växthusgasutsläpp från nuvarande nivå. Av dessa ansåg knappt hälften att en minskning bör genomföras även i det fall att flera andra länder inte minskar sina utsläpp.

Majoriteten av finländarna ser åtgärderna för att begränsa klimatförändringen som en möjlighet att förbättra livskvaliteten, och uppemot hälften av de som svarade på enkäten upplever att EU:s och Finlands strikta klimatpolitik också i bredare utsträckning stöder landets konkurrenskraft och export. Drygt hälften ansåg däremot att en för stram klimatpolitik kan leda till att tung industri börjar investera i länder som för en slappare klimatpolitik (s.k. koldioxidläckage).

Fakta svart på vitt ger insikt om att åtgärderna brådskar

Ilmastonmuutos graafi 1 © TNS Gallup

För att få bakgrundsinformation till enkäten bad man även respondenterna svara på faktafrågor om den vetenskapliga bakgrunden till klimatförändringen. Merparten av finländarna bedömde att medeltemperaturen i Finland redan stigit (2,1 grader) och att temperaturprognoserna (en höjning med 4–6 grader före århundradets slut) är lägre än den faktiska siffran. Enligt den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, IPCC, är sannolikheten att människan påverkar klimatförändringen 95 %. Endast en fjärdedel av finländarna är dock medvetna om detta.

Det uppdagades ett klart samband mellan människornas kunskapsnivå och oro och beredskapen att agera: ju mer insatta respondenterna var i den vetenskapliga bakgrunden till klimatförändringen, desto kraftigare och skyndsammare åtgärder var de beredda att stödja.

Den stora andelen vet ej-svar, genomgående 10–30 %, visar att det är svårt att besvara frågor i ämnet. Totalt 1 015 finländare svarade på enkäten i augusti 2015. Felmarginalen är ca 3 procentenheter åt båda hållen.

Mer information

Mika Sulkinoja, direktör, GreenStream Network, tfn 050 357 17 23, rof namn.ef g.TΑnmanret reenstr mae .fi 

Anne Kettunen, ministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 046 923 51 69, rof namn.ef y TΑnmanret mparis if.ot  

Harri Laurikka, chefsförhandlare, miljöministeriet, tfn +358 295 250 156,

rof namn.ef y TΑnmanret mparis if.ot  , twitter.com/paaneuvottelija

Publiserad: 1.10.2015
Kategorier: Forskning, Politik

Ursprunglig pressmeddelande

Skrivet av