Klimatscenarier ger information om framtiden

Om utsläppen av växthusgaser fortsätter på samma nivå som nu kommer klimatet på jordklotet att vara cirka fyra grader varmare i slutet av århundradet.

I Finland kan temperaturerna höjas med så mycket som åtta grader. Uppgifterna framgår av de klimatscenarier som den internationella klimatpanelen utarbetat. Klimatscenarierna är ett viktigt verktyg i det internationella beslutsfattandet eftersom de erbjuder forskningsbaserad information om framtiden.

Med hjälp av de klimatscenarier som den internationella klimatpanelen IPCC har samlat ihop bedöms den eventuella kommande utvecklingen av halterna av växthusgaser. Det finns fyra olika så kallade RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways).

"Utarbetandet av scenarierna kräver omfattande forskningsdata från olika områden i samhället, och även Meteorologiska institutet deltar i detta. Dessutom producerar vi på basis av IPCC:s globala klimatmodellscenarier scenarier som är skräddarsydda för Finland", berättar professor Ari Laaksonen vid Meteorologiska institutet.

För att hållas inom två grader krävs snabba åtgärder

Konsekvenserna av klimatförändringen förblir små i ett scenario där man genom att hejda utsläppen av växthusgaser tydligt minskar de globala utsläppen redan efter 2020 och så att de sedan är nästan noll i slutet av århundradet (RCP2.6).

"Det mest optimistiska scenariot RCP2.6 är det enda där man hålls under två graders uppvärmning som är det internationella målet. För att genomföra detta scenario krävs snabba åtgärder för att minska utsläppen som gäller alla länder", säger Laaksonen.

För närvarande går man mot den värsta framtidsbilden

I klimatscenariot RCP8.5 beskrivs en situation där växthusgasutsläppen i framtiden är lika stora som i nuläget. I slutet av århundradet skulle koldioxidhalten i atmosfären vara tre gånger högre än under förindustriell tid och jordklotet skulle vara cirka 3,7 grader varmare. "För Finlands del kan det här innebära en temperaturhöjning på upp till åtta grader", berättar Ari Laaksonen.

Förändringen tros medföra en skadlig helhetsverkan i alla områden. I synnerhet de direkta skadorna kommer att riktas mot fattiga områden och utvecklingsländer. I Finland kommer vintrarna att bli mildare än tidigare och nya djur- och växtarter kommer att sprida sig. Klimatuppvärmningen medverkar också till att extrema väderfenomen, till exempel stormar och översvämningar, blir vanligare.

"Om man lyckas begränsa utsläppen kommer också klimatet att förändras i mindre grad", konstaterar Ari Laaksonen.

Forskning som stöd för beslutsfattandet

Man har inte vetskap om alla konsekvenser av den kraftigaste uppvärmningen och det är svårt att förutspå dem. Brist på reglering av förändringen är i sig en stor risk. Det behövs mer forskning.

"Man vet redan hur koldioxid beter sig, men det är fortsättningsvis oklart vad till exempel ozon och mikropartiklar i atmosfären har för effekter. För att bättre kunna förbereda oss inför framtiden undersöker vi bland annat dessa saker vid Meteorologiska institutet", berättar Ari Laaksonen.

"Klimatscenarierna och opartisk forskningsinformation fungerar som utgångspunkt och stöd för beslutsfattandet", säger Ari Laaksonen.

Se en video om ämnet: https://youtu.be/5smxBJLh_Cg

Mer information

Professor Ari Laaksonen, tfn 029 539 5530, aal.ira kson mf_TΑne i. if  

Forskningsinformation om klimatförändringen: http://ilmasto-opas.fi/sv/

Klimaatti – en finskspråkig webbtidning om klimatförändringen www.klimaatti.fi/

Publiserad: 30.11.2015
Kategorier: Politik, Forskning

Ursprunglig pressmeddelande

Skrivet av