Rapport om kollektivtrafikens och den lätta trafikens klimatpolitiska roll färdig

Europeiska kommissionen har föreslagit att målet för energi- och klimatpolitiken 2030 ska vara att växthusgasutsläppen har minskat med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivå.

När det gäller utsläppshandelssektorn innebär det att utsläppen ska minskas med 43 procent, och när det gäller de branscher som inte omfattas av utsläppshandeln, dit också trafiken hör, ska utsläppsnivån vara totalt 30 procent lägre än år 2005. Avtal om de medlemslandsspecifika målen inom den handelssektor som inte omfattas av utsläppshandeln träffas senare. För Finland förutspås målet bli en minskning på hela 36 procent. Enligt kommunikationsministeriets bedömning kommer vi med den nuvarande utvecklingen inte att nå detta mål inom trafiksektorn, utan det behövs ytterligare åtgärder.

I en rapport som offentliggjordes av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s forskningsgrupp i dag, den 11 september, granskades vilka trafikpolitiska och ekonomiska åtgärder som påverkar energieffektiviteten inom trafiksektorn kan tillgripas för att nå de utsläppsminskningsmål som ställts för Finland 2030. Forskningsgruppen tog också fram information om hur dessa åtgärder inverkar på trafiksäkerheten och folkhälsan och gestaltade kommunernas och statens arbetsfördelning när det gäller att genomföra de åtgärder som vidtas för att minska utsläppen.

I rapporten fastställs att energieffektivitetsåtgärder är åtgärder som främjar

(1) kollektivtrafiken i stadsregioner,

(2) kollektivtrafiken på långa resor,

(3) gång och cykling,

(4) utvecklingen av samhällsstrukturen,

(5) alternativa drivkrafter för vägtrafiken och

(6) ibruktagandet av utsläppssnåla personbilar.

Resultaten i rapporten visar att det genom åtgärder för att utveckla kollektivtrafik, gång, cykling och samhällsstruktur är möjligt att täcka nästan en tredjedel av det utsläppsminskningsmål som förutspås för trafiksektorn i Finland. Det är inte särskilt kostnadseffektivt att främja dessa åtgärder endast ur ett klimatpolitiskt perspektiv. Utsläppsminskningarna uppkommer snarare som biprodukter till trafiktjänster som är nödvändiga för utvecklingen av stadsregionerna (t.ex. infrastrukturinvesteringar i spårtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken). Däremot pågår det just nu en stor förändring i prissättningen och utbudet av långa resor på över 100 km mellan de ekonomiska regionerna. För första gången under många årtionden är det överlag billigare att använda kollektivtrafik än personbil. I synnerhet när det gäller förbindelserna mellan större tätorter finns det potential för förändringar i marknadsandelarna för de olika färdsätten till förmån för kollektivtrafiken, något som underlättar en kostnadseffektiv minskning av växthusgasutsläppen

Den minskning av mängden växthusgasutsläpp som kan nås genom kollektivtrafik, gång, cykling och samhällsstrukturåtgärder är mindre än de effekter som kan nås genom tekniska åtgärder inom vägtrafiken och genom att använda biobränsle, men nyttan av dessa åtgärder begränsas inte endast till minskade utsläpp. Andra fördelar som kan uppnås är bl.a. en positiv inverkan på luftkvaliteten och trafiksäkerheten, en smidigare trafik och en stor effekt på folkhälsan. Nya alternativ i fråga om materiel och bränsle främjar de positiva verkningarna av andra energieffektivitetsåtgärder, så att de olika åtgärderna kompletterar varandra i syfte att nå målen för en hållbar stadstrafik.

Rapporten "Liikenteen energiatehokkuustoimenpiteet osana EU:n 2030 ilmasto- ja energiatavoitteiden saavuttamista: vaikutukset, kustannukset ja työnjako -tutkimus" har utarbetats som en del av genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2014 (www.vn.fi/teas).

Rapporten "Liikenteen energiatehokkuustoimenpiteet osana EU:n 2030 ilmasto- ja energiatavoitteiden saavuttamista: vaikutukset, kustannukset ja työnjako" (som pdf-fil)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: vn.fi/teas

Ytterligare information

Anu Tuominen, ledande forskare, VTT, tfn 040 502 8921, t.una uom ni enΑT.vtt f. i , Juha Tervonen, konsult, JT-Con, tfn 040 709 1413, t.ahuj ervonenΑT- .ohlew co m  , Heikki Liimatainen, forskardoktor, TTY Verne, tfn 040 849 0320, kkieh i.lii niatam enΑT t .tu fi , Antti Rehunen, specialforskare, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 550, r.ittna ehune irapmy TΑn sto f. i  samt Sari Löytökorpi, projektchef (statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet), statsrådets kansli, tfn 0295 160 187

Publiserad: 15.9.2015
Kategorier: Forskning, Politik

Skrivet av