Förnybar energi i Finland

Den förnybara energin har sitt upphov i solen, vinden, vattnet, värmen som är lagrad i markgrunden och i biomassa. Cirka en fjärdedel av energin i Finland produceras med förnybara energikällor. Tack vare utnyttjandet av trä och avfallsslam från träförädlingsindustri till energiproduktion är Finland ett av de främsta landen i Europa inom användningen av förnybar energi. I Finland produceras knappt 5 procent av energin med vattenkraft. Vindkraftens andel har hittills varit endast 0,1 procent men ett viktigt mål är att öka denna andel.

Vad är förnybar energi?

Förnybar energi kallas de energiproduktionsmetoder där primärenergikällan kan anses vara oändlig med mänskliga mått mätt. Sådan energi är energi producerad med hjälp av solen, vinden, strömmande vatten, markgrundens geotermiska värme, värme lagrad i luften eller vattnets våg- eller tidvattenrörelser samt bioenergi. I bioenergin är solenergi bunden i växtmassan genom assimilering och sedan används det producerade växtbeståndet som energikälla.

Med undantag för bioenergin frigör de förnybara energikällorna inga utsläpp i luften av koldioxid, metan och dikväveoxid som betraktas som växthusgaser. (Vid vattenkraftsproduktionen frigörs dock i någon mån koldioxid och särskilt metan från bottnarna i konstgjorda sjöar.) De utsläpp av koldioxid som uppkommer vid utnyttjande av biobränslen räknas som en del av kolets eget kretslopp i naturen och de anses inte bidra till växthuseffekten. Balansen bevaras om högst lika mycket biomassa används som den mängd som skapas. All förnybar energi anses därför vara en klimatneutral energiproduktionsform. Eftersom förnyelsen av torvbiomassa kräver tusentals år anser man inte att kravet på balans uppfylls och därför räknas inte torvbiomassan som en förnybar energikälla.

Med solenergi avses värme- och ljusenergi från solstrålarna som tas till vara med hjälp av solceller, solpaneler eller solfångare. Energin används antingen direkt för uppvärmning av tappvatten och utrymmen eller för att producera el. Solcellerna producerar el direkt med hjälp av solstrålarna och solpanelerna producerar el med hjälp av solvärmen.

Bioenergikällor är skogsbiomassor, t.ex. träbaserat bränsle och grot, åkerbiomassor, t.ex. rörflen, korn och skördeavfall, vallmassor och foderavfall, avfall från pappers- och träförädlingsindustrin, t.ex. flis och avfallsslam, avfall från livsmedelsproduktionen, t.ex. slaktavfall och gödsel, samt bionedbrytbara produkter som blivit avfall vid boendet, t.ex. papper, fiber- och träförpackningar och livsmedel.

I Finland produceras knappt 5 procent av energin med vattenkraft. Möjligheterna att utöka vattenkraften anses vara rätt begränsade. I Finland saknas lämpliga förhållanden för produktion av våg- och tidvattenenergi. Dessa energiformer har alltså ingen betydelse för vår energiproduktion. Vindkraftens andel har hittills varit ytterst liten (endast 0,1 procent av produktionen).  Enligt den långsiktiga klimat- och energistrategin kommer emellertid vindkraftsproduktionen att höjas till 6 terawattimmar (TWh) till och med år 2020 (en ökning från nuläget med 5,7 TWh).

Användning av förnybar energi i Finland

Den totala årliga energiförbrukningen i Finland varierat mellan 1 300 och 1 500 petajoule (PJ) under 2000-talet. År 2007 var förbrukningen cirka 1 460 PJ. Den förnybara energins andel har vuxit från slutet av 70-talet (bild 1) och uppgår i dag till cirka 360 PJ, dvs. en fjärdedel av energin produceras med förnybara energikällor. Den viktigaste förnybara energikällan som används är skogsindustrins avfallsslam vars andel är över en tredjedel av användningen av förnybara energikällor. Den producerade energin används främst inom massa- och papperstillverkningen. Därför beror användningen av avloppsslam och andra bränslen i pappersindustrins produktion på produktionskonjunkturerna. När även småskalig användning av trä beaktas kan den energi som har sitt upphov i skogen konstateras omfatta över hälften av användningen av förnybar energi. Fortfarande små energikällor vilkas betydelse växer är återvinningsbränslen som har förädlats av avfall från produktionsverksamheten och hushållen samt värmepumpar som drivs av solenergi, jordvärme eller värmeenergin i luften och vindkraften.

Användningen av förnybara energikällor i Finland åren 1970–2008

Bild 1. Användningen av förnybara energikällor i Finland åren 1970–2008. Statistikcentralen 2009.

Utökning av de förnybara energin som politiskt mål

Användningen av förnybar energi påverkas av Finlands egna energi- och klimatpolitiska riktlinjer samt EU:s beslut och direktiv (bland annat direktivet om utsläppshandel vars syfte är att minska utsläppen av växthusgaser) som Finland måste beakta i sin energipolitik. I enlighet med målsättningarna i klimat- och energistrategin eftersträvas en ökning av användningen av förnybar energi. Målet är att den förnybara energins andel av energiförbrukningen i Finland ska vara 38 procent år 2020. År 2009 var den förnybara energins andel av slutförbrukningen av energi i Finland cirka 26 procent.

Statsrådet godkände år 2008 en långsiktig klimat- och energistrategi som innehåller klimat- och energipolitiska åtgärder till och med år 2020 och referensmässigt även till år 2050. Enligt strategin är minskningen av utsläppen av växthusgaser ett viktigt skäl till ökningen av förnybar energi, men förnybara energikällor anses även ha energistrategisk betydelse, t.ex. främjande av användningen av bioenergi och annan inhemsk energi, satsning på forskning och produktutveckling samt upprätthållande av försörjningsberedskapen inom energisektorn.

Skrivet av