Kolsänkor i Finland

I Finland är skogarna viktiga kolsänkor. Det lager av kol som är bundet i vegetationen ökar till följd av klimatuppvärmningen men barrskogarna kan även förändras från kolsänkor till kolkällor.

Kolet kretsar runt jordklotet

På jordklotet kretsar kolet kontinuerligt mellan olika lager. Uppskattningsvis är 45 procent av den koldioxid som människan har producerat sedan 1700-talet kvar i atmosfären, 30 procent finns i världshaven och återstående 25 procent i växter och i markgrunden [1]

I Finland är skogarna en viktig kolsänka

Skogarna är den viktigaste kolsänkan i Finland [2]. År 2007 bands 33 miljoner ton kol räknat som koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) [3] i skogarnas växtbiomassa. I förnan binds 3,3 miljoner ton och i den mineraliska skogsmarkgrunden 3,6 miljoner ton. Å andra sidan är den organogena skogsmarkgrunden en relativt stor utsläppskälla. 6,7 miljoner ton år 2007. Även kvävegödslingen av skogar och förbränningen av biomassa ger i någon mån upphov till koldioxidutsläpp [2]

Hela den s.k. LULUCF-sektorn (markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk) är en nettosänka vars storlek år 2008 var 35,4 miljoner ton CO2-ekv (tabell 1) [4]. Dimensionen på denna effekt som kolsänka var cirka hälften av utsläppen av växthusgaser i Finland samma år.

 

Bildexempel

Tabell 1. LULUCF-sektorns utsläpp och upptag i Finland 1990–2008. Utsläpp och upptag i mängder som motsvarar miljoner ton koldioxid (CO2-ekv) (minustecken avser upptag, plustecken utsläpp). [4]

 

Bevaras skogarna som kolsänkor?

Skogsvegetationen fungerar som kolsänka när tillväxten av trädbeståndet är större än minskningen. Volymen på skogsbestånd i Finland har ökat i jämn takt sedan år 1990 tack vare andelen ung skog, hållbarare skogsvårdsåtgärder samt tidigare utförda dikningar [2]. Detta visas även i form av växande kolsänka i tabell 1.

Det kollager som är bundet i vegetationen i Finland kommer att växa till följd av klimatuppvärmningen. Majoriteten av det kol som är bundet i skogarna lagras på längre sikt i förnan och markgrunden, och då räcker sannolikt tillväxten av skogsvegetationen inte till för att kompensera de koldioxidutsläpp som uppstår i markgrunden. Barrskogarna kan på grund av detta förändras från kolsänkor till kolkällor.

Källor

  1. IPCC. 2007. Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Solomon, S., D. Qin, M. Manning, Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M. Tignor and H.L. Miller (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 996 p. http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/contents.html
  2. Finland’s Fifth National Communication under the United Nations Framework Convention on Climate Change. 2009. Ministry of the Environment and Statistics Finland, Helsinki. http://unfccc.int/resource/docs/natc/fin_nc5.pdf
  3. Berghäll, O., Ahonen, H.-M., Sinivuori, K. & Snäkin, J.-P. 2003. Kioton pöytäkirjan toimeenpanon säännöt. (Kyotoprotokollet och reglerna för dess genomförande. Sammandrag på svenska.) Ympäristöministeriö, Helsinki. Suomen ympäristö 607, ympäristönsuojelu. 78 s. http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=31877&lan=fi
  4. Tilastokeskus: Kasvihuonekaasuinventaario http://tilastokeskus.fi/tup/khkinv/index.html

Skrivet av