Globala utmaningar för anpassningen

Klimatförändringen, som är en process som mänskligheten satt i gång, är ett globalt problem – både till sina orsaker och följder. Följderna av denna förändring gör livet svårare för miljoner människor runt om i världen. Klimatförändringens direkta konsekvenser syns framför allt i städer som ligger vid kusten. De hotar också att förhindra uppnåendet av FN:s millenniemål.

Klimatförändringen är framför allt en global utmaning

Problem av den typ som klimatförändringen kan bli globala på två sätt: problemen sprids från ett land till ett annat, eller så gäller samma problem många länder. Klimatförändringen har drag av båda typerna; höjningen av globala medeltemperaturerna på jorden gäller alla länder i världen, även om effekterna av denna förändring varierar kraftigt. Även den globala utvecklingen av växthusgasutsläppen och målen för begränsning av utsläppen är gemensamma bekymmer.

Å andra sidan lever vi i en globaliserad värld, där en kris som uppstår på ett område oundvikligen också påverkar omgivningen. I ett globalt perspektiv kan klimatförändringen jämföras med mänsklighetens övriga stora utmaningar: den ekonomiska utvecklingen, utvecklingssamarbetet, de mänskliga rättigheterna, flyktingproblemen och miljöproblemen. Förändringen kan också indirekt påverka säkerhetsfrågorna. Dessa utmaningar har naturligtvis nära kopplingar med varandra via mycket komplexa kausala relationer.

Den globala hanteringen av klimatfrågan är en del av den internationella politikens fält. Statsrådets framtidsredogörelse fäster uppmärksamhet vid bland annat klimatförändringens effekter på handelspolitiken, utvecklingssamarbetet, avskogningen och befolkningsutvecklingen [1]. Klimatförändringen har i huvudsak negativa effekter på dessa områden. Hur dessa faktorer kommer att påverka livet i Finland beror på hur vi lyckas fördela ansvaret och arbetet i syfte att begränsa klimatförändringen och anpassa oss till den.

Risken för en omfattande miljö- eller klimatflyktingrörelse till följd av klimatförändringen uppskattas vara liten. Världsbanken anser i sin rapport [2], att den press på människornas möjligheter att finna utkomst som miljökatastrofer och långvariga störningar i väderleken orsakar i första hand tar sig utlopp i form av flyttrörelser inom landet. Ofta är denna flyttrörelse från landsbygden till städerna och i enstaka fall till flyktingläger tillfällig. De som drabbats av svårigheter får temporärt skydd via sociala nätverk och delvis även med hjälp av hjälporganisationer [2]. Ställvis kan klimatförändringen dock försvaga levnadsförhållandena permanent. I Europa framträder klimatförändringens direkta och indirekta effekter först på Medelhavskusten.

Kustområden är särskilt sårbara

Enligt den internationella klimatpanelen IPCC handlar de flesta globala utmaningarna kring klimatförändringen om vatten, även i Finland [3]. Torka och minskade sötvattensreserver påverkar särskilt de torra områdena på jordklotet. Under de kommande decennierna kommer torkan att vara ett allvarligt problem även i Sydeuropa. Torkan kan börja orsaka ökade problem också på andra håll. Den lokala medeltemperaturen behöver endast stiga med mer än 1–3 grader för att detta ska ske [3].

Ett annat globalt problem är att havsytan stiger. Effekterna av detta fenomen är till den del mer demokratiska, att höjningen av havsnivån hotar miljonstäderna i de utvecklade länderna i lika hög grad som utvecklingsländerna. Samtidigt måste man konstatera att havsytan inte stiger jämnt överallt i världen och att kustens karaktär har en betydande inverkan på konsekvenserna av detta fenomen. De utvecklade länderna har visserligen bättre beredskap för förändringarna, men å andra sidan är de ekonomiska riskerna i städer som London och New York enorma. Konsekvenserna för människor är störst vid låglänta flodmynningar i utvecklingsländerna, exempelvis i Ganges och Nilens floddeltan, där miljoner människor i framtiden kan utsättas för översvämningar varje år [3].

På det hela taget drabbar klimatförändringen människor som är utsatta sedan tidigare, och hotar att genom detta öka fattigdomen och svälten i världen. Den belastar också livsmiljöer som är färdigt försvagade av mänsklig verksamhet, exempelvis våtmarker längs havskusterna och odlingsområden som lider av torka [3]. Klimatförändringens effekter får ökad kraft på tättbefolkade områden, särskilt i de stora kuststäderna på alla kontinenter.

De globala effekterna kan lindras med begränsande åtgärder och stöd till utvecklingsländerna

I de internationella klimatförhandlingarna har anpassning småningom lyfts fram vid sidan av begränsningsåtgärderna som ett viktigt sätt att hantera de utsläpp som redan skett. FN:s utvecklingsprogram UNDP påpekar dock att man på det internationella planet tills vidare riktat alltför små anslag till utvecklingsländernas anpassningsåtgärder och att finansieringsarrangemangen delvis varit förvirrande och komplicerade för de länder som söker finansiering. För närvarande är utmaningen att övergå från konsekvensutredningar via bedömning av lokal sårbarhet till konkreta anpassningsåtgärder [4].

Det är svårt att bedöma anpassningsåtgärdernas kostnader och eventuella fördelar både i Finland och globalt eftersom de lokala effekterna och den lokala anpassningskapaciteten varierar kraftigt. Det råder fortfarande stor osäkerhet om anpassningens icke-finansiella fördelar, länkarna mellan målen för dämpning och anpassning, de mer omfattande sektoröverskridande ekonomiska effekterna och anpassningsförmågans gränser. Särskilt svårt är det att värdera icke-strukturella anpassningsåtgärder, exempelvis förändringar i marknadssystem eller odlingsmetoder [5]. En viktig moralisk fråga är de utvecklade ländernas ansvar för effekter som deras utsläpp orsakar i utvecklingsländerna [4].

Statsrådets framtidsredogörelse påminner att stödet till mänsklig utveckling också stärker anpassningsförmågan i länder som utvecklas och i utvecklingsländerna [1]. En stor del av kostnaderna för anpassningen riktas till utvecklingsländerna, och en betydande del av dem gäller vattenförsörjningen och hälsovården [1], som redan i dag utgör en utmaning för det internationella samfundet. En sjättedel av världens befolkning, dvs. nästan en miljard människor, saknar nämligen fortfarande rent dricksvatten. Ännu fler är utan fungerande vatten- och avfallshantering [6]. Att koppla samman klimatfrågorna med utvecklingssamarbetet och finansieringen av den är ett sätt att förbättra situationen även med tanke på anpassningen till klimatförändringen [1].

Källor

  1. Statsrådets kansli. 2009. Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken: vägen till utsläppssnålt Finland. Statsrådets kanslis publikationsserie 29/2009. 189 s. http://vnk.fi/julkaisut/julkaisusarja/julkaisu/fi.jsp?oid=273274
  2. Raleigh, C., Jordan, L., & Salehyan, I. 2008. Assessing the Impact of Climate Change on Migration and Conflict. Social Development, The World Bank, Waschington, DC. 49 p. http://siteresources.worldbank.org/EXTSOCIALDEVELOPMENT/Resources/SDCCWorkingPaper_MigrationandConflict.pdf
  3. European Commission. 2009. Impact Assessment. Commission Staff Working Document Accompanying the White Paper Adapting to Climate Change. SEC(2009)387/2. 133 p. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=SEC:2009:0387:FIN:EN:PDF
  4. Schipper, L., Cigarán, M. P. & McKenzie Hedger, M. 2008. Adaptation to climate change: The new challenge for development in the developing world. UNDP, Environment & Energy Group. 41 p. http://www.uncclearn.org/sites/www.uncclearn.org/files/undp104.pdf
  5. United Nations Framewok on Climate Change UNFCCC. 2009. Potential costs and benefits of adaptation options: A review of existing literature. Technical paper. UN, FCCC/TP/2009/2. 80 p. http://unfccc.int/resource/docs/2009/tp/02.pdf
  6. UN-Water 2011. Statistics: Graphs & maps. Drinking water and sanitation. http://www.unwater.org/statistics_san.html

Skrivet av