Anpassningen till klimatförändringen i Finland

Finland publicerade en nationell strategi för anpassning till klimatförändringen år 2005, som en av de första länderna i världen. Avsikten var att få en allmän bild av klimatförändringens konsekvenser i Finland och globalt och att bedöma behovet av anpassningsåtgärder. Utredningen gav en grund för behandlingen av anpassningsfrågan inom de olika ministeriernas förvaltningsområden. Först ute var miljöförvaltningen, som gav ut sin åtgärdsplan 2008. Den nationella strategin för anpassning uppdateras som bäst.

Även globala konsekvenser av klimatförändringen ska beaktas inom beredskapsplaneringen

Även om Finland är relativt skyddat för klimatförändringens allvarligaste konsekvenser, måste också vi identifiera riskerna i anslutning till förändringen av klimatet. Det är viktigt att förutse det framtida klimatet i synnerhet vad gäller den byggda miljön. Den byggda miljön har vanligen en flera decennier lång livscykel, vilket innebär att de konstruktioner som byggs i dag kommer att drabbas av klimatförändringen i dess fulla kraft. Senare kan det vara dyrt eller omöjligt att anpassa konstruktionerna till det förändrade klimatet eller till extrema väderfenomen.

Klimatförändringens globala konsekvenser kommer oundvikligen också att kännas av i Finland. I viss utsträckning kan de ha större inverkan på vår livsföring än de direkta konsekvenserna. Klimatförändringen berör särskilt mindre utvecklade länder, som har sämre möjligheter att förbereda sig på förändringen och i vilka klimatförändringens effekter framträder snabbt [1].

I vitboken om anpassning [2] har EU erkänt behovet för övernationellt ansvarstagande i de mindre utvecklade ländernas kamp mot klimatförändringens negativa konsekvenser. Statsrådet betraktar kostnaderna för anpassningen som en del av industriländernas ekologiska skuld till de mindre utvecklade länderna. Stödet till utvecklingsländernas beredskapsåtgärder inför klimatförändringen har en central position även i Finlands utvecklingssamarbete [1].

Klimatet förändras – förändras vårt levnadssätt?

Anpassningsfrågan kan utöver klimatförändringens direkta konsekvenser även utvidgas till att omfatta övergången till ett koldioxidneutralt samhälle [3]. Finlands regionstruktur är krävande med tanke på åtgärderna för att begränsa klimatförändringen bland annat på grund av de stora avstånden och den splittrade samhällsstrukturen. Vi kan vänta oss att det blir svårt att anpassa den i enlighet med målen för det koldioxidneutrala samhället. Övergången till ett koldioxidneutralt levnadssätt i allmänhet kan i framtiden medföra stora förändringar i de kommunala funktionernas prioriteter och i kommunernas näringsstruktur [3]. Detta område har dock ännu inte varit föremål för någon omfattande forskning.

VTT har undersökt övergången till ett koldioxidneutralt samhälle med perspektiv på energiteknologin. Den teknologiska utvecklingen är i allmänhet mycket långsam och de gamla energianläggningarnas långa livstid bromsar upp den stegvisa utvecklingen av tekniken. Införandet av ny teknik kommer ofrånkomligen att medföra kostnader. Å andra sidan blir det samtidigt möjligt att hitta affärsmöjligheter inom teknik, som kommer att få allt större efterfrågan i framtiden. I sin publikation om Finlands energivision för 2030 presenterar VTT tre alternativa energiframtidsscenarier för Finland [4]. Av dessa skulle den tekniska visionen, som stödjer sig kraftigt på den teknologiska utvecklingen, minska utsläppen mest, och därigenom slå exempelvis det scenario som bygger på sparande av energi.

Klimatförändringens ekonomiska konsekvenser är svåra att uppskatta

Klimatförändringens ekonomiska konsekvenser är mycket svåra att uppskatta. Statens ekonomiska forskningscentral VATT har undersökt detta i sina projekt FINADAPT [5] och TOLERATE [6]. I sin preliminära översikt bedömer VATT att förändringen har en svagt positiv effekt under detta sekel. Det är främst jord- och skogsbruket som har nytta av förändringen. På andra sektorer beror nyttan på infallsvinkeln. Exempelvis turistnäringen kan dra nytta av förändringen, då allt fler firar sin semester i Finland och klimatet blir allt attraktivare för turister. För konsumenten kan resor dock bli dyrare. Effekterna varierar kraftigt under sommar- och vintersäsongerna, men även inom landet förekommer stor variation exempelvis i förändringen av snömängderna.

Alla sektorer som vill dra nytta av klimatförändringen måste vidta förberedande åtgärder. Utnyttjandet av efterfrågan på ny teknik förutsätter satsningar på de nya marknader som utvecklas. Industrin och produktionen måste även i övrigt anpassas till koldioxidneutrala värderingar i framtiden.

Lagstiftningen i anslutning till anpassningen och styrmetoderna är under arbete

Den nationella strategin för anpassning till klimatförändringen från 2005 är en mycket bred översikt över det finländska samhällets förmåga att anpassa sig till klimatförändringen och över de utmaningar som förändringen medför för anpassningen. Strategin täckte alla viktiga branscher från primärproduktion till trafik, markanvändning, industri, turism och försäkring. [7]

Strategin hade karaktären av en allmän översikt, men den har använts som underlag för fortsatt behandling av dessa frågor inom olika förvaltningsområden. I Finland har behandlingen av anpassningsfrågan kommit längst inom miljöförvaltningens område. Detta förvaltningsområde har ju de naturligaste förutsättningarna att behandla klimatförändringens viktigaste konsekvenser och de branscher som är utsatta för dem.

I sin utredning [8] konstaterade miljöförvaltningen att den redan har beredskap till anpassnings, bara anpassningen beaktas i större omfattning inom planeringen och genomförandet av de uppgifter som ankommer på området. Arbetet med att precisera de egentliga styrmetoderna är dock fortfarande på gång. Anpassningsfrågornas prioritet börjar emellertid redan framträda. Exempelvis vid justeringen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktades klimatförändringens effekter i större omfattning än tidigare [9].

I sin långsiktiga klimat- och energistrategi av år 2008 uppmuntrade statsrådet kommunerna att göra upp en separat klimatstrategi. Instruktionerna omfattar dock inte anpassningsåtgärderna. I stället uttryckte strategin en önskan att anpassningsbehovet skulle bedömas som en del av kommunernas normala planering, verkställande och uppföljning, och att man i detta sammanhang skulle satsa på expertsamarbete och samordning [10]. I strategin betraktades även hanteringen av den förvaltningsområdesöverskridande helheten som viktig.

I regeringens framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken konstateras att skyldigheten att göra upp en klimatstrategi stegvis utvidgas att omfatta alla kommuner. Samtidigt konstaterar framtidsredogörelsen att målet är att Finland blir föregångare inom anpassningen [3].[3]

Kommunerna har ett stort ansvar för anpassningsåtgärderna

Utmaningarna för anpassningen till klimatförändringen har varit föremål för rätt omfattande forskning, exempelvis inom forskningsprogrammen SILMU, FINADAPT [11] och ISTO [12]. Inom många centrala områden, exempelvis samhällsplanering, jord- och skogsbruk, skötseln av vattenreserverna och trafiksektorn har gjorts separata sårbarhetsanalyser. De senaste temana är klimatförändringens konsekvenser för försäkringssektorn och klimatförändringens hälsoeffekter.

De egentliga anpassningsåtgärderna har utförts av kommunerna, som på eget initiativ har minskat sin sårbarhet särskilt för översvämningar. Anpassning har upptagits i anpassningsstrategier för flera kommuner, ekonomiska regioner eller regioner. Ofta utförs strategiarbetet med projektfinansiering. Exempelvis Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) förbereder en strategi för anpassningen till klimatförändringen för huvudstadsregionen inom ramen för projektet Julia 2030 [13]. Statsrådets framtidsredogörelse lovar att kommunerna i framtiden får redskap och stöd till anpassningsarbetet [3].

Källor

  1. UM, kehitysviestintä 2010. global.finland.fi: Ilmastonmuutos ja kehitysmaat. http://global.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=39811&contentlan=1&culture=fi-FI
  2. [IL09] Europeiska gemenskapernas kommission. 2009. Vitbok - Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram . KOM(209) 147. 17 p. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2009:0147:FIN:SV:PDF
  3. Statsrådets kansli. 2009. Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken: vägen till utsläppssnålt Finland. Statsrådets kansli, Helsingfors. Statsrådets kanslis publikationsserie 29/2009. 189 s. http://vnk.fi/julkaisu?pubid=3753
  4. Hirvonen, R (toim.). 2001. Suomen energiavisio 2030. Suomenkielinen tiivistelmä. Valtion teknillinen tutkimuskeskus, VTT, Espoo. 29 s. http://www.vtt.fi/files/projects/energy_book_series/ev_2030_tiivistelma.pdf
  5. Perrels, A., Rajala, R. & Honkatukia, J. 2006. Appraising the socio-economic impacts of climate change for Finland. FINADAPT Working Paper 12. Finnish Environment Institute, Helsinki. Finnish Environment Institute Mimeographs 342. 30 p. http://hdl.handle.net/10138/41058
  6. VATT Insitute for Economic Research. Tolerate project (Towards Levels of Required Adaptation to cope with Extreme Weather Events) http://www.vatt.fi/en/research/projects/tolerate
  7. Jord- och skogsbruksministeriet. 2005. Nationell strategi för anpassning till klimatförändringen. Jord- och skogsbruksministeriet, Helsingfors. Publikationer 1b/2005. 212 s. http://mmm.fi/documents/1410837/1721050/MMMjulkaisu2005_1b.pdf/6eac5fb3-2ffe-4630-bbd7-814b8fc5fe54
  8. Ympäristöministeriö. 2008. Ilmastonmuutokseen sopeutuminen ympäristöhallinnon toimialalla. Toimintaohjelma ilmastonmuutoksen kansallisen sopeutumisstrategian toteuttamiseksi. (Anpassning till klimatförändringen inom miljöförvaltningens ansvarsområde. Åtgärdsprogram för genomförande av den nationella strategin för anpassning till klimatförändringen. Sammandrag på svenska.) Ympäristöministeriö, Alueidenkäytön osasto, Helsinki. Ympäristöministeriön raportteja 20/2008. 73 s. http://hdl.handle.net/10138/41447
  9. Miljöministeriet. Riksomfattande mål för områdesanvändningen http://www.ymparisto.fi/sv-FI/Livsmiljon_och_planlaggning/Systemet_for_planering_av_markanvandningen/Riksomfattande_mal_for_omradesanvandningen
  10. Arbets- och näringsministeriet. 2008. Klimat- och energistrategi på lång sikt. Statsrådet redogörelse till riksdagen den 6 november 2008. Arbets- och näringsministeriet, Helsingfors. 136 s. http://www.tem.fi/files/20586/Dnr_1382_klimat-_och_energistrategi_3.11.2008.pdf
  11. Suomen ympäristökeskus. Suomalaisen ympäristön ja yhteiskunnan kyky sopeutua ilmastonmuutokseen (FINADAPT). http://www.syke.fi/fi-FI/Tutkimus__kehittaminen/Tutkimus_ja_kehittamishankkeet/Hankkeet/Suomalaisen_ympariston_ja_yhteiskunnan_kyky_sopeutua_ilmastonmuutokseen_FINADAPT
  12. Jord- och skogsbruksministeriet. Forskningsprogrammet för anpassning till klimatförändringen ISTO http://www.mmm.fi/sv/index/amnesomraden/klimatforandring_energi/klimatforandring_anpassning/forskningsprogrammet.html [Sidan finns inte.]
  13. Helsingin seudun ympäristöpalvelu, HSY 2011. Julia 2030 -hanke (2009-2011). https://www.hsy.fi/julia2030/Documents/julia2030/Sivut/Julia2030etusivu.html

Skrivet av