Vad innebär anpassning?

Anpassning till klimatförändringen syftar till att minska samhällens sårbarhet till effekterna av klimatförändringarna. Genom välplanerade anpassningsåtgärder kan man lindra klimatförändringens negativa effekter och dra nytta av de positiva.

Anpassning innebär att man förbereder sig inför framtiden

Anpassning innebär att man försöker föregripa förändringar i klimatförhållandena och effekterna av förändringarna. Ordet anpassning (en. adaptation) är en etablerad och officiell term för förberedelser inför klimatförändringarna, men ordet "förberedelse" beskriver kanske bättre att anpassningen är en aktiv process. Redan det att man undersöker de sårbara punkterna inom den egna sektorn och den eventuella nyttan av förändringarna innebär att man anpassar sig till förändringen.

Klimatdiskussionen fokuserade länge på begränsning av klimatförändringen, dvs. hur förändringen ska motarbetas eller bromsas upp genom att minska utsläppen av växthusgaser. År 2001 publicerade den internationella klimatförändringspanelen IPCC sin tredje rapport, som väckte diskussion om behovet av att förbereda sig för de globala konsekvenserna av klimatförändringen. Numera betraktas anpassningen som en viktig del av klimatpolitiken vid sidan av begränsningsåtgärderna.

Förändringen i klimatförhållandena sker successivt och har redan delvis lett till förändringar i växt- och djurarternas utbredningsområden [1]. Man måste vara beredd på att förändringen fortsätter, eftersom man hittills inte har lyckats minska utsläppen av växthusgaser i någon större grad. Dessutom tar det flera årtionden innan utsläppsminskningarna påverkar klimatsystemet. Således kommer klimatförhållandena i Finland oundvikligen att förändras under årtiondenas lopp, vare sig vi lyckas gå mot en mer hållbar livsstil eller inte.

Ska vi undvika fara eller förbereda oss på skador?

Det finns två vägar att gå när det gäller att anpassa sig till klimatförändringen; den föregripande och den reaktiva. Det förmånligaste är att redan på förhand ingripa i de händelseförlopp som ökar de direkta eller indirekta skador som uppstår till följd av väderfenomen. Föregripande anpassning innebär till exempel att man begränsar byggandet i potentiellt översvämningskänsliga områden eller marken har en ofördelaktig beskaffenhet.

Ofta krävs det dock olika slag av extrema väderfenomen för att man ska vakna upp och inse sin egen sårbarhet och vidta anpassningsåtgärder. I synnerhet när det gäller mycket exceptionella väderfenomen som är svåra att förutspå, till exempel häftiga stormar och störtregn, kan det hända att man tvingas ty sig till reaktiv anpassning. Det innebär att man minimerar skadorna i exceptionella situationer, till exempel med hjälp av räddningsväsendet. Klimatförändringen påverkar vardagen inom räddningsväsendet genom att förändra olycksprofilen. När man planerar verksamheten är det viktigt att betrakta riskerna och hanteringen av dem ur den hållbara utvecklingens perspektiv [2].

Sett ur ett bredare perspektiv utgör anpassningen den samhälleliga förändring som begränsningen av klimatförändringen och anpassningen till dess effekter föranleder [3]. Anpassningen är en lång process där man måste leva med föränderliga omständigheter och värderingar.

Ökningen av den bebyggda arealen och förmögenhetstillväxten ökar samhällenas sårbarhet

Områdens och samhällens sårbarhet syftar på deras känslighet för klimatförändringens effekter. Enligt IPCC:s definition beror sårbarheten på klimatförändringens art samt hur intensiv och snabb den blir, och å andra sidan på samhällenas känslighet för förändringar samt deras anpassningskapacitet [4].

Sett ur ett globalt perspektiv är den stora utmaningen när det gäller klimatförändringen att de som är mest sårbara är de som redan lever på existensminimum. Även de naturmiljöer som idag är överbelastade är mest känsliga för förändring. Sådana är bland annat regioner som lider av torka, våtmarker vid kusterna och stora kuststäder [IPC07a]. Även i Europa är torkan ett allt svårare problem i Medelhavsländerna [5].

Mänskligheten har en central roll när det gäller sårbarheten. De ekonomiska förluster som orsakats av naturkatastrofer har ökat avsevärt under de senaste årtiondena [6]. Detta beror huvudsakligen på att fler människor i de sårbara regionerna utsätts för katastrofer, såsom översvämningar från havet eller efter störtregn, och att allt mer kapital är bundet i fastigheter och infrastruktur.

Källor

  1. IPCC. 2007. Summary for Policymakers. In: Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Parry, M. L., Canziani, O. F., Palutikof, J. P., van der Linden P. J. & Hanson, C. E. (Eds.)] Cambridge University Press, Cambridge, UK: 7-22. http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg2/ar4-wg2-spm.pdf
  2. Pelastusopisto.2010. Pelastustoimen tutkimusohjelma (PETU) 2010–2014. http://www.intermin.fi/pelastus/home.nsf/www/tutkimusohjelma [Sidan finns inte.]
  3. Statsrådets kansli. 2009. Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken: vägen till utsläppssnålt Finland. Statsrådets kansli, Helsingfors. Statsrådets kanslis publikationsserie 29/2009. 189 s. http://vnk.fi/julkaisu?pubid=3753
  4. Adger, W. N., Agrawala, S., Mirza, M. M. Q., Conde, C., O’Brien, K., Pulhin, J., Pulwarty, R., Smit, B. & Takahashi, K. 2007. Assessment of adaptation practices, options, constraints and capacity. In: IPCC.2007. Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. [Parry, M. L., Canziani, O. F., Palutikof, J. P., van der Linden P. J. & Hanson, C. E. (Eds.)] Cambridge University Press, Cambridge, UK: 717-743. http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg2/ar4-wg2-chapter17.pdf
  5. European Commission. 2009. Impact Assessment. Commission Staff Working Document Accompanying the White Paper Adapting to Climate Change. SEC(2009) 387. 133 p. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=SEC:2009:0387:FIN:EN:PDF
  6. Munich Re. 2011. Great natural disasters since 1950. http://www.munichre.com/en/reinsurance/business/non-life/georisks/natcatservice/great_natural_catastrophes.aspx [Sivu poistettu. Page not found. Sidan finns inte.]

Skrivet av