Förväntad klimatförändring i Finland

Som följd av klimatförändringen blir temperaturen in Finland varmare. I det framtida klimatet ökar också nederbörden och tiden med snötäcke blir kortare och det kommer att vara mindre tjäle än idag. Havsvattennivån i Östersjön stiger och istäcket minskar. Enligt beräkningarna förändras klimatet mer på vintern än på sommaren.

Klimatet i Finland kommer att förändras mer på vintern än på sommaren

I framtiden ska medeltemperaturen öka mer [1] och snabbare i Finland än i genomsnitt i hela världen [2]. Också nederbörden bedöms att öka. Förändringarna är större på vintern än på sommaren [3], [4]. Följande förändringar är väntad att föregå i Finland:

Temperaturen höjs

  • Framförallt vintertemperaturerna höjs [2].
  • Uppvärmningen är snabbast i norra Finland. [3]
  • Mycket låga temperaturer verkar bli mer sällsynta.
  • Perioderna med högsommarvärme blir troligen vanligare och längre.
  • De allra högsta temperaturerna höjs sannolikt.
  • Växtperioden blir längre och varmare. [4], [5]

Nederbörden ökar

  • Framförallt på vintern blir nederbörden rikligare [3], [1]och faller allt oftare i form av regn [4].
  • De kraftiga regnen antas bli intensivare, och förändringen är större än för de genomsnittliga regnen.
  • På vintern och våren blir de längsta perioderna utan nederbörd något kortare [4].

Stormarna kommer att förändras

  • Medelvind förhållandena förväntas inte ändras mycket [6], [1]]
  • Stormvindarna förväntas att öka i styrka över Finska sjöområden och vid kusterna. Enligt RCP4.5 kommer stormvindarna troligen att öka nära södra och västra kusten, eftersom stormvindarna förutses öka i styrka för områdena Finska viken, Östersjön och Bottenhavet. Enligt RCP8.5 kan stormvindarna öka över Finska sjöområden och även i de södra och centrala landområden, som når sydliga delar av Lapland. [7], [8]
  • Klimatförändrings prognoser får ökat stöd från de senaste forsknings resultaten av föregående stormar i Europa. De katastrofala stormarna, jämförelse studie för perioden 1951-2010, har förändrats radikalt sedan 1990 vilket representerar en ny utveckling i serien av stormar. Nästan alla av de mest katastrofala stormarna har skett efter år 1990 i områden som täcker västra, centrala och norra Europa [9].

Snötäcket och tjälen minskar

  • Tiden med snötäcke blir kortare.
  • Snöns vattenvärde och tjocklek minskar.
  • Tjäle förekommer i mindre utsträckning än idag. [4], [5]
  • Under milda och nederbördsrika vintrar är jordmånen ofta blöt och har dålig bärighet[10].

Molnigheten ökar och solsken minskar

  • Vintrarna blir mörkare och det blir mindre solsken [1].
  • På sommaren torde molnigheten bli ungefär som tidigare eller solsken blir litet vanligare.[1], [3], [4], [5]

Havsvattennivån i Östersjön stiger och istäcket reduceras

  • I Finska viken kan havsvattennivån bli högre och i Bottenviken drar sig havet allt långsammare tillbaka [11], [12].
  • Istäcket på Östersjön blir mindre och tunnare [11], [13].

Finlands framtida klimat har bedömts utifrån flera klimatmodeller

De prognoser för klimatförändringen i Finland grundar sig främst på beräkningar som genomförts med 28 globala klimatmodeller. Prognoserna presenteras för flera strålningsdrivnings/klimatscenarier. [1], [3] Det, hur mycket Finlands klimat förändrar eller vilket av strålningsdrivningsscenarier sker, beror på de globala utsläppen av växthusgaser.  

Senaste scenarier för klimatpåverkan kallas som RCP-scenarier (representative concentration pathways eller utvecklingsbanor för växthusgaskoncentrationen och strålningsdrivningsnivåer):

  • RCP8.5-scenario: utsläppen ökar snabbt också i framtiden.
  • RCP6.0-scenario: först stannar utsläppen ungefär på nuvarande nivå men de är ganska höga senare under detta århundrade.
  • RPC4.5-scenario: först ökar utsläppen av koldioxid något men de börjar minska omkring år 2040.
  • RPC2.6-scenario: koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020 och når nollnivå i slutet av århundradet. [3], [14], [15]

I klimatscenarierna ges en bedömning av hur mycket temperaturen, nederbörden eller någon annan klimatvariabel ändras jämfört med referensperioden, dvs. medeltalet för åren 1981–2000. Prognoserna är beräknade fram till cirka 2100. [1], [3] Nya modellresultaten anger att Finlands somrar ska värma mer än tidigare beräknat, men prognoserna för nederbörd har inte förändrats mycket [3].

 

12.4.2017 (Uppdaterad)

Källor

  1. Ruosteenoja, K., Jylhä, K & Kämäräinen, M. 2016. Climate projections for Finland under the RCP forcing scenarios. Geophysica, Volume 51, Issue 1: 17–50. http://www.geophysica.fi/pdf/geophysica_2016_51_1-2_017_ruosteenoja.pdf
  2. Ruosteenoja, K., Räisänen, J., Venäläinen, A., Kämäräinen, M. & Pirinen, P. 2016. Terminen kasvukausi lämpenevässä ilmastossa. Terra, 128:1: 3–15. http://en.ilmatieteenlaitos.fi/documents/31422/83635880/Ruosteenoja+Terminen+kasvukausi+l%C3%A4mpenev%C3%A4ss%C3%A4%20ilmastossa+2016/5cd98a30-cab8-421d-970b-432ceb67fefd
  3. Ruosteenoja, K. 2013. Maailmanlaajuisiin ilmastomalleihin perustuvia lämpötila- ja sademääräskenaarioita. Sektoritutkimusohjelman ilmastoskenaariot (SETUKLIM) 1. osahanke. Ilmatieteen laitos. 15 s. http://ilmatieteenlaitos.fi/c/document_library/get_file?uuid=c4c5bf12-655e-467a-9ee0-f06d8145aaa6&groupId=30106
  4. Jylhä, K., Ruosteenoja, K., Räisänen, J. & Fronzek, S. 2012. Ilmasto. Julkaisussa: Ruuhela, R. (toim.) 2012. Miten väistämättömään ilmastonmuutokseen voidaan varautua? - yhteenveto suomalaisesta sopeutumistutkimuksesta eri toimialoilla. Maa- ja metsätalousministeriö, Helsinki. MMM:n julkaisuja 6/2011: 16–23. http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/julkaisusarja/2012/67Wke725j/MMM_julkaisu_2012_6.pdf
  5. Ilmatieteen laitos. 2011. ACCLIM II-hankkeen lyhyt loppuraportti 2011. Ilmatieteen laitos, Helsinki. http://ilmatieteenlaitos.fi/c/document_library/get_file?uuid=f72ce783-0bae-4468-b67e-8e280bec1452&groupId=30106
  6. Ruosteenoja, K. 2013. Ilmastomalleihin perustuvia arvioita tuulen keskimääräisen nopeuden muuttumisesta – ei selvää muutossignaalia Suomen lähialueilla. Sektoritutkimusohjelman ilmastoskenaariot (SETUKLIM) 1. osahanke. Ilmatieteen laitos. 5 s. http://ilmatieteenlaitos.fi/c/document_library/get_file?uuid=057c1e9d-a666-4478-a7ab-248244345188&groupId=30106
  7. Groenemeijer, P., Vajda, A., Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Venäläinen, A., Gregow, H., Becker, N., Nissen, K., Ulbrich, U., Morales Nápoles, O., Paprotny, D. & Púčik, T. 2016. Present and future probability of meteorological and hydrological hazards in Europe. Rain project, D2.5 (Hydro-)meteorological hazard probability in Europe. 165 p. https://www.researchgate.net/publication/308034040_Present_and_future_probability_of_meteorological_and_hydrological_hazards_in_Europe
  8. Gregow, H., Laurila, T. K. & Mäkelä, A. 2017. Review on strong winds in Northern Europe in the past, current and future climate (in print).
  9. Gregow, H., Laaksonen, A. & Alper, M. E. 2017. Increasing large scale windstorm damage in Western, Central and Northern European forests, 1951–2010. Scientific Reports 7, Article number: 46397. 7 p. http://dx.doi.org/10.1038/srep46397
  10. Haanpää, S., Jokisalo, J., Jylhä, K., Käyhkö, J., Lahdensivu, J., Makkonen, L., Tietäväinen, H., Vinha, J. & Wahlgren, I. 2012. Alueidenkäyttö, yhdyskunnat ja rakentaminen. Julkaisussa: Ruuhela, R. (toim.) 2012. Miten väistämättömään ilmastonmuutokseen voidaan varautua? - yhteenveto suomalaisesta sopeutumistutkimuksesta eri toimialoilla. Maa- ja metsätalousministeriö, Helsinki. MMM:n julkaisuja 6/2011: 98–110. http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/julkaisusarja/2012/67Wke725j/MMM_julkaisu_2012_6.pdf
  11. Haapala, J. & Johansson, M. Itämeri. Julkaisussa: Ruuhela, R. (toim.) 2012. Miten väistämättömään ilmastonmuutokseen voidaan varautua? - yhteenveto suomalaisesta sopeutumistutkimuksesta eri toimialoilla. Maa- ja metsätalousministeriö, Helsinki. MMM:n julkaisuja 6/2011: 24–27. http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/julkaisusarja/2012/67Wke725j/MMM_julkaisu_2012_6.pdf
  12. Johansson, M. M., Pellikka, H., Kahma, K. K. & Ruosteenoja, K. 2012. Global sea level rise scenarios adapted to the Finnish coast. Journal of Marine Systems, in press. http://dx.doi.org/10.1016/j.jmarsys.2012.08.007
  13. Luomaranta, A., Haapala, J., Gregow, H., Ruosteenoja, K., Jylhä, K. & Laaksonen, A. 2010. Itämeren jääpeitteen muutokset vuoteen 2050 mennessä. Ilmatieteen laitos, Helsinki. Ilmatieteen laitoksen raportteja 2010:4. 23 s. http://hdl.handle.net/10138/24433
  14. Hallitustenvälinen ilmastonmuutospaneeli (IPCC). 2013. Ilmastonmuutos v. 2013: Luonnontieteellinen perusta. Yhteenveto päätöksentekijöille suomeksi. Ensimmäisen työryhmän osuus IPCC:n 5. arviointiraportissa. Ilmatieteen laitos, Helsinki. 34 s. http://ilmatieteenlaitos.fi/documents/30106/42362/ipcc5-yhteenveto-suomennos.pdf/4332dffb-da72-41c9-a23d-24215c5cbbac
  15. IPCC. 2013. Summary for Policymakers. In: IPCC. 2013. Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Stocker, T. F., Qin, D., Plattner, G.-K., Tignor, M., Allen, S. K., Boschung, J., Nauels, A., Xia, Y., Bex, V. & Midgley, P. M. (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom & New York, NY, USA: 3–29. http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WG1AR5_SPM_FINAL.pdf

Skrivet av