Inga större förändringar i vindförhållandena
Enligt klimatmodellerna förändras inte vindstyrkan särskilt mycket i Finland. På hösten och vintern blir vindarna troligtvis något hårdare.
Blåsigare på höst- och vintertiden, vårarna och somrarna som förut
På våren och sommaren verkar knappt några förändringar vara att vänta i Finlands vindklimat.
I framtiden på hösten och vintern blåser det antagligen en aning kraftigare än idag. Under vintermånaderna skulle den genomsnittliga vindhastigheten mot slutet av seklet öka med 2–4 procent i Finland (bild). I Östersjöomgivningen och de norra delarna av Mellaneuropa skulle förändringen bli en aning större, 4–6 procent. Vid Medelhavstrakten och i en del av Norska havet i sin tur skulle vindarna bli en aning svagare.
De hårdaste vindarna ser ut att förändras på samma sätt som de genomsittliga vindarna, dvs. stormvindarna kan också förväntas att bli några procent hårdare på hösten och vintern. Denna slutsats är dock baserad på en aning begränsatmaterial. De ovan framlagda slutsatserna grundar sig på en undersökning av de simulerade lufttrycksfördelningarna i modellerna (den så kallade geostrofiska vinden).[1][2]
Minskningen av istäcket på Östersjön, dvs. ökningen av andelen isfritt hav, på vintern leder i sin tur till större vindhastigheter. Den vertikala luftuppblandningen ovanför öppna havet ökar nämligen, vilket ökar vindhastigheten nära ytan.
Små förändringar som ändå är likartade i de olika modellerna
Förändringarna i vindstyrkan bedömdes utifrån 10 modeller. Trots att förändringarna är ringa, är de likartade i de flesta modellerna. Av de undersökta 10 modellerna förutspådde nästan alla till exempel att vindarna blir hårdare på hösten och vintern i södra Finland.
Vindförhållandena verkar förändras betydligt mindre än till exempel nederbörden och mängden solstrålning som når jordens yta. Visserligen kan de nya mer utvecklade modellerna i framtiden ändra denna slutsats.

Bild. Förändring i den genomsnittliga vindstyrkan (i procent) i december–februari 2081–2100 i förhållande till medeltalet för perioden 1971–2000. Förändringsprognoserna utgör medeltal av resultaten i 10 modeller. De grundar sig på det relativt pessimistiska växthusgasscenariot A1B. Vindstyrkorna har beräknats utifrån uppgifterna om lufttrycket i modellerna (den så kallade geostrofiska vinden).
De västliga vindarna blir vanligare
Samtidigt som vindarna hos oss blir något hårdare på hösten och vintern, verkar andelen sydliga och västliga vindar öka jämfört med idag. I framtiden blåser det något mer sällan östliga vindar.
Källor
- ACCLIM II-hankkeen lyhyt loppuraportti http://ilmatieteenlaitos.fi/c/document_library/get_file?uuid=f72ce783-0bae-4468-b67e-8e280bec1452&groupId=30106
- Gregow, H., Ruosteenoja, K., Pimenoff, N. and Jylhä, K., 2011. Changes in the mean and extreme geostrophic wind speeds in Northern Europe until 2100 based on nine global climate models. Int. J. Climatol., DOI: 10.1002/joc.2398. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/joc.2398/abstract
