Klimatförändringarna medför utmaningar för landsvägstrafiken

Den största delen av trafiken i Finland förekommer på landsvägarna och trafiken ökar ständigt. Landsvägstrafiken är mycket utsatt för klimatförändringarnas påverkan. Ökad förekomst av extrema väderfenomen leder bland annat till högre kostnader för vägunderhållet. En del av klimatförändringarnas effekter är dock positiva för vägtrafiken, som exempelvis en minskning av tjälskadorna.

Landsvägstrafikens roll i samhället

Vägtrafiken står för huvudparten av all trafik i Finland. År 2009 skedde 68 procent av godstrafiken och 93 procent av persontrafiken på landsvägarna. Personbilar är det överlägset mest populära transportsättet inom persontrafiken och år 2009 stod de för 82 procent av all persontrafik. Trävarutransporterna utgör en betydande andel av godstransporterna på landsvägarna. [1]

Biltäthetsgraden i Finland i förhållande till invånarantalet ligger på en genomsnittlig nivå i Europa. Landsvägstrafiken är koncentrerad till huvudvägarna i södra Finland, där det i stort sett dagligen förekommer trafikstockning i trafiken till och från arbetet. Landsvägstrafiken sker nästan uteslutande, till 96 procent, på permanentbelagda vägar och oljegrusvägar, medan grusvägarna endast används för 4 procent av all landsvägstrafik. [1] Mellan 2002 och 2030 beräknas trafiken på de allmänna vägarna i Finland öka med 24 procent. I och med att befolkningen koncentreras till tätorter kommer huvudvägarnas andel av trafiken att öka på de övriga vägarnas bekostnad. I glesbefolkade områden kommer bygdevägarna och de enskilda vägarna emellertid att förbli viktiga trafikleder. [2]

Landsvägstrafikens sårbarhet för väderleks- och klimatförhållanden

När det gäller landsvägstrafiken kan de viktiga väderfaktorerna delas in i tre kategorier: temperatur, nederbörd och vind. Alla dessa har många betydande effekter på vägtrafiken och vägunderhållet. Låga och höga temperaturer, störtregn och ökade genomsnittliga regnmängder samt stormvindar kan leda till störningar i landsvägstrafiken, skada vägkonstruktionerna och orsaka problem för underhållet av vägarna. [3]

Väderleken har ibland en direkt inverkan på skötseln och underhållet av vägarna. Exempelvis snöfall gör att det behövs plogning, och mängden snöfall syns direkt i plogningskostnaderna. Förutom vädret inverkar även många andra faktorer på vägarnas skick, som byggnadsmaterialen, hur flitigt vägarna används och vilka underhållsåtgärder man tidigare utfört på dem. [4]

Klimatförändringarna förändrar vinterunderhållet av vägarna

Klimatförändringarna påverkar halkbekämpningen på och vinterunderhållet av vägarna. De mildare vintrarna i framtiden kommer innebära att temperaturen mer sällan sjunker under nollstrecket i södra Finland. Det leder till ett minskat behov av att avlägsna is och saltning av vägarna i de södra delarna av landet. Samtidigt ökar behovet av halkbekämpning i mellersta och norra Finland och tyngdpunkten i vinterunderhållet förflyttas längre norrut. [4]

De mildare vintrarna leder till mindre tjäle och mindre skador på vägarna orsakade av tjäle. De högre temperaturerna och allt mer frekventa regnen leder emellertid till en ökad förslitning av ytbeläggningen på vägarna, eftersom snöfria och blöta vägar är mer utsatta för slitage orsakad av dubbdäck. Särskilt på hårt trafikerade vägar tros förslitningen och spårbildningen öka betydligt, och förändringarna är som störst i södra och västra Finland. Spårbildningen på vägarna i landets södra och västra delar har i genomsnitt ökat med mellan 30 och 45 procent de senaste fem åren. Detta beror dock delvis på en ökad trafikmängd. I östra Finland och Lappland har spårbildningen på vägarna hållit sig kvar på samma nivå som tidigare eller minskat. [4]

Förekomsten av snöblandat regn, som stör trafiken, väntas i huvudsakligen minska i Finland framtiden –med några dagar redan under perioden 2011–2040. I de allra nordligaste delarna av Finland kan man emellertid vänta sig att det blir något vanligare med snöblandat regn samtidigt som temperaturerna kring noll grader blir vanligare. [5] Förekomsten av kortvariga snöstormar, då det kommer mycket snö på en gång, ökar däremot i och med klimatförändringarna. Kraftiga snöbyar orsakar störningar och förseningar i trafiken. På det stora hela kommer plogningen i genomsnitt att hålla sig på samma nivå som tidigare eller minska, då den snötäckta perioden förkortas. [4]

Trafik på Ring III © Raili Malinen

Trafik på Ringtrean.

De mildare vintrarna kan påverka tjälen på två sätt. Å ena sidan leder högre medeltemperaturer till att tjälen försvagas, vilket innebär att den inte går lika djupt ner i marken eller är lika kraftig som tidigare. Å andra sidan har ett tunnare snötäcke motsatt inverkan på tjälen: när köldperioden inträffar då marken är snöfri går tjälen ner djupare då det inte finns något snötäcke som skyddar marken. På det stora hela beräknas tjälen emellertid försvagas, vilket försvårar exempelvis timmeravverkning och -transporter, då man inte kan utnyttja markens bärkraft i lika hög grad som tidigare. [2] [3] [4]

Vintrarna 2006–2007 och 2007–2008 var betydligt varmare än genomsnittet i Finland. Genom att granska de vägunderhållsåtgärder som utfördes under de vintrarna får man information om vilka effekter mildare vintrar kan ha på vägunderhållet. Det behövdes i medeltal mindre snöröjning under de mildare vintrarna i södra och mellersta Finland samt på västkusten, medan plogmängderna i övriga Finland låg på samma nivå som vanligt. Även vad beträffar halkbekämpningen var åren 2006– 2008 speciella, för det sandades mer än under tidigare vintrar. I synnerhet i Lappland, på norra kusten och i östra Finland fick man sanda vägarna betydligt mer än tidigare. Saltningsbehovet var däremot mindre än vanligt eller på samma nivå på väst- och sydkusten, medan man behövde salta betydligt fler gånger i inlandet och Lappland vintern 2007–2008. [4]

Klimatförändringarna påverkar också underhållet av isvägar och förkortar deras livslängd under vintern. Av den anledningen kan man komma att upphöra med underhållet av isvägarna framöver. Det har redan skett främst med de isvägar som upprätthållits vid sidan om färjor. Genom att slopa underhållet av isvägarna sparar man också in lite pengar på vinterunderhållet, men det leder till att resandet tar längre tid och därmed till extra kostnader för dem som använder vägarna. [4]

Kostnaderna för vägunderhåll stiger

Klimatförändringarna beräknas i viss mån öka de sammanlagda kostnaderna för vägunderhåll. Man kan dock inte vänta sig några snabba ökningar, för kostnadsökningen syns på lång sikt, så mycket som tiotals år. Klimatförändringarna leder också till vissa kostnadsbesparingar i vägunderhållet, då exempelvis kostnaderna för halkbekämpning och snöröjning minskar i södra Finland. [4]

De varma och regniga vintrarna leder dock till fler dagar med snöfria vägytor, vilket leder till ökad förslitning av vägytorna och därmed kostnader för att underhålla dem. En längre is- och tjälfri period medför högre kostnader för underhåll av grusvägar. På sydvästkusten har det behövts underhåll av grusvägar även på vintern, och det kan bli vanligare även i södra Finland. Även i mellersta Finland har höstunderhållet av grusvägarna innan vintern börjar försvårats på grund av att vintern kommer senare. [4]

Vägarna svämmar över © Riku Lumiaro

Väg täckt av vatten på grund av översvämning.

Klimatförändringarna ger både större regnmängder totalt sett och fler störtregn, vilket skapar problem för vägnätet. Höjningen av grundvattenytan försvagar vägarnas bärkraft på vissa ställen, förkortar deras livscykel och ökar risken för skador på vägkonstruktionerna. Störtregnen ökar erosionen på vägramper och pyloner på broar. I och med den ökade förekomsten av störtregn och de översvämningar som det leder till kan kapaciteten hos dräneringsdiken, trummor och broöppningar visa sig otillräcklig. En ökad användning av salt och stigande medeltemperaturer påskyndar korrosionen av broar och kraftigare översvämningar och strömmar ökar slitaget på konstruktioner under vatten. Även dessa faktorer bidrar till ökade underhållskostnader för vägar och broar. [3] [4]

Klimatförändringarna och trafiksäkerheten på landsvägarna

Olycksrisken har visat sig vara större ju ovanligare det är med svårt väglag i vissa områden. Det medför ett större överraskningsmoment, vilket ökar risken för biltrafikanterna att råka ut för en olycka. I och med de mildare vintrarna färdas en allt större del av trafiken på bart väglag, vilket förbättrar säkerheten. Å andra sidan ökar förekomsten av halka på vägarna till följd av att det är nollgradigt eller fruset väglag i mellersta och norra Finland, vilket kan minska säkerheten. I södra Finland leder den minskade förekomsten av vinterväglag till ett större överraskningsmoment och därmed en ökad olycksrisk. Man har också konstaterat att olycksrisken på grund av snöigt och fruset väglag av den anledningen är större i södra än i norra Finland. Utifrån en granskning av olycksstatistik mellan 2004 och 2006 har man räknat ut att olycksrisken på frusna och snöiga väglag är ungefär fyra gånger så stor som vid bart väglag. [6]

Även belysningen har betydelse för olycksrisken. Snötäcket ökar vägbelysningens effektivitet med cirka 30 procent jämfört med barmark. I början av vintern då mörka, våta och isfria väglag blir vanligare kommer det att finnas ett ökat behov av vägbelysning i framtiden. Förnyelsen av belysningstekniken för att spara energi och regleringen av belysningen enligt trafikmängd kan emellertid samtidigt minska energiförbrukningen från belysningen. Man har konstaterat att vägbelysningen minskar olyckorna under den mörka perioden med i genomsnitt 10 procent. [4]

Klimatförändringarna kan även påverka viltolyckorna i trafiken. Älgarna, rådjuren och vitsvanshjortarna gynnas av det tunnare snötäcket under de mildare vintrarna, eftersom näringsväxterna finns mer lättillgängliga och under en längre tid samtidigt som det är lättare för djuren att röra på sig. Ökningen av älgstammarna i och med klimatförändringarna leder också till att de kan orsaka större fara i vägtrafiken. [2]

Metoder för att anpassa landsvägstrafiken till klimatförändringarna

Olika varningssystem och prognoser över svåra väglag och eventuella översvämningar är av central betydelse i förberedelserna inför klimatförändringarnas effekter på landsvägstrafiken. Exempel på sådana är Trafikverkets trafik- och väglagsinformation och Väglagscentralen, som upprätthålls av Meteorologiska institutet och Destia, som innehåller olika slags vägtjänster för dem som använder vägarna och dem som arbetar med vägunderhåll.

Under de översvämningar som skett har man märkt att det är viktigt att upprätta handlingsplaner för översvämningar på förhand. Viktiga förberedande åtgärder är också att förbättra samarbetet mellan myndigheterna och att i förväg ha beredskap inför skadesituationer i form av nödvändiga personalresurser, utrustning och material. De skador som översvämningarna orsakar på vägkonstruktioner kan begränsas med hjälp av bland annat vallar, förbättringar av dräneringen i vägområdet och genom att förstärka byggnader som utsätts för starka strömningar såsom brokoner och trummor. I planeringskriterierna för nya vägkonstruktioner och renoveringar av de befintliga vägarna bör man bland annat ta de framtida översvämningsnivåerna med i beräkningen och planera exempelvis pumpstationer i underfartslederna till vägarna. [2] [3] [7]

Källor

  1. Tietilasto 2009. Liikenneviraston tilastoja 2/2010. Suomen virallinen tilasto. Liikenne ja matkailu 2010. http://www.tiehallinto.fi/pls/wwwedit/docs/26793.PDF
  2. Marttila V, Granholm H, Laanikari J, Yrjölä T, Aalto A, Heikinheimo P, Honkatuki J, Järvinen H, Liski J, Merivirta R, Paunio M. 2005. Ilmastonmuutoksen kansallinen sopeutumisstrategia. MMM:n julkaisuja 1/2005. Maa- ja metsätalousministeriö. http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/julkaisusarja/5entWjJIi/MMMjulkaisu2005_1.pdf
  3. Saarelainen, S. & Makkonen, L. 2007. Ilmastonmuutokseen sopeutuminen tienpidossa. Esiselvitys. Tiehallinnon selvityksiä 04/2007. Helsinki 2007. http://alk.tiehallinto.fi/julkaisut/pdf/3201029-v-ilmastonmuutokseen_sopeutuminen_tienpidossa.pdf
  4. Tiehallinto 2009. Ilmastonmuutoksen vaikutus tiestön hoitoon ja ylläpitoon. Tiehallinnon selvityksiä 8/2009. http://alk.tiehallinto.fi/julkaisut/pdf2/3201122-v-ilmastonmuutoksen_vaikutus_kunnossapitoon.pdf
  5. Persson, G., Bärring, L., Kjellström, E., Strandberg, G., Rummukainen, M. 2007. Climate indeces for vulnerability assessments. SMHI Reports Meteorology and Climatology. No. 111 Aug 2007. Swedish Meteorological and Hydrological Institute. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2096!RMK111%5B1%5D.pdf
  6. Salli, R., Lintusaari, M., Tiikkaja, H. ja Pöllänen, M. 2008. Keliolosuhteet ja henkilöautoliikenteen riskit. Tampereen teknillinen yliopisto, tiedonhallinnan ja logistiikan laitos. Liikenne ja kuljetusjärjestelmät. Tutkimusraportti 68. Tampere 2008. http://www.tut.fi/units/ttt/tlo/keliriskit.pdf
  7. Raivio T., Gilbert Y. & Lonka H., 2006. Viranomaisten varautuminen rankkasadetulvatilanteisiin: pelastustoiminnan johtoryhmätyöskentelyn ja viranomaisten yhteistoiminnan kehittämistarpeet. Helsinki, Gaia Consulting Oy, 85 s. http://www.pelastustoimi.fi/media/raportit/tulva06/fi_tulva06.pdf

Skrivet av