Försäkringsbranschen är utsatt för effekterna av klimatförändringen

Klimatförändringarna orsakade av mänskligheten väntas ha en betydande inverkan på försäkringsbolagens verksamhet i framtiden. De ökade ersättningsanspråken riktade mot försäkringsbolagen på grund av bland annat de ökade skadorna till följd av stormar kommer sannolikt också att ge utslag i form av högre försäkringspremier och andra förändringar i bolagens försäkringsutbud. De stigande försäkringspremierna påverkar även andra sektorers verksamhet och kan verka pådrivande på anpassningsåtgärderna.

Försäkringsbranschen och klimatförändringarna

Yrkesverksamma inom försäkringsbranschen arbetar med att undersöka risker, varav en är klimatförändringarna. I synnerhet de stora återförsäkringsbolagen har ända sedan 1980-talet noggrant följt utvecklingen för klimatförändringarna. En väckarklocka för hela branschen kom år 2004 då de många stormarna ledde till ersättningskostnader för försäkrade egendomar på 49 miljarder dollar. År 2005 ökade utgifterna till 80 miljarder dollar [1]. I Finland sysselsätter försäkringsbranschen cirka 11 000 personer i cirka 60 företag. Vissa försäkringar är obligatoriska enligt lag [2].

Försäkringsbranschen sprider kostnaderna för riskerna

Försäkringsbranschens främsta uppgift är att sprida riskerna både bland privatpersoner och företag samt trygga försäkringstagarnas ekonomi mot oförutsedda förluster. Klimatförändringarna befaras försvåra denna uppgift ännu mer. Å ena sidan medför klimatförändringarna en del nya behov i form av ekonomisk trygghet, exempelvis på grund av stormar och översvämningar, men å andra sidan kan de också lokalt minska en del andra risker.

Ett sätt för försäkringsbolagen att sprida sina egna risker är att använda sig av återförsäkringstjänster. Genom att försäkra den egna verksamheten, i regel via ett stort internationellt återförsäkringsbolag, sprids försäkringsbolagets risker över ett större ekonomiskt område. Det ger bättre möjligheter att täcka kostnader till följd av en katastrof som sker i ett begränsat område. Återförsäkringsbolag kan i sin tur sprida sina egna risker genom att ge ut olika slags värdepapper på marknaden som investerare kan köpa. Möjligheterna till regional riskspridning är begränsade, eftersom klimatförändringarna är ett miljöproblem av globala mått [3].

Klimatförändringarna påverkar både försäkringsbolagens liv- och olycksfallsförsäkringar samt investeringar

Klimatförändringarna kommer att påverka olika aspekter inom både liv- och egendomsförsäkringar. Det varmare och fuktigare klimatet hotar i Finland bland annat att öka kostnaderna för mögelskador på byggnader [4]. Extrema väderfenomen och översvämningar skadar materiella tillgångar, såväl den byggda infrastrukturen som naturresurser som exempelvis skog och jordbruksmark. Det varmare vädret ökar dödsfallen orsakade av värmen och medför hälsoproblem för i synnerhet äldre och långtidssjuka. Dödligheten på grund av kyla minskar till följd av klimatförändringarna.

Ur klimatsynpunkt kan livförsäkringar och andra försäkringsavtal som löper under en lång tid bli svårare för försäkringsbolagen än idag i och med att det inte är lätt att ändra villkoren för väderförhållanden och -risker i dem under försäkringstiden. Dessutom kan även skadorna som orsakas av klimatförändringarna försvaga försäkringsbolagens kapitalreserver genom att förstöra de investeringsobjekt som ägs av dessa [3].

Klimatförändringarna försvårar möjligheten att förutse kostnader

Klimatförändringarna medför även svårigheter för försäkringsbranschen när det gäller att upprätta försäkringsvillkor och sätta priser. Den historiska statistiken håller på att förlora sin betydelse när det gäller att förutspå olyckor förknippade med det framtida vädret. Försäkringsbolagen kommer i högre grad att behöva övergå till modellering av olika framtidsscenarion för att få information. Speciellt osäkerheten i de lokala väderprognoserna gör det svårare att bedöma risknivån [3].

Extrema väderfenomen medför stora kostnader för försäkringsbranschen

Förluster orsakade av väderförhållanden inom ramen för egendomsförsäkringar har orsakat särskild huvudbry för försäkringsbolagen. Enligt det tyska återförsäkringsbolaget Münich Res granskning har förekomsten av stora katastrofer fyrdubblats de senaste femtio åren. Kostnaderna i rena pengar har stigit ännu snabbare. Huvudparten av kostnadsökningarna hittills tros emellertid förutom klimatförändringarna även bero på att värdet på egendomarna och mängden egendomar som försäkras har ökat. Dessutom har bostadsområden och andra byggnader koncentrerats till mer riskutsatta områden än tidigare [5].

År 2008 uppgick kostnaderna för skador kopplade till väderförhållanden till sammanlagt 130 miljarder dollar, varav 44 miljarder var försäkrade egendomar. I framtiden väntas de extrema väderfenomenen bli ännu kraftigare samtidigt som de ekonomiska kostnaderna väntas stiga. Enligt engelska försäkringsforskare kommer klimatförändringarna att leda till att försäkringsbolagens väderrelaterade kostnader fördubblas eller tredubblas [4]. I Finland beräknas i synnerhet kostnaderna till följd av skador orsakade av översvämningar och stormar att öka [6], även om det är svårt att göra några exakta prognoser över framtidens egendomar och förlusten av dessa.

Översvämning i Sibbo © Esa Nikunen

Översvämning i Sibbo vintern 2005.

Ett exempel på effekterna av de stigande kostnaderna för försäkringsbolagen är Allstate, USA:s näst största leverantör av hemförsäkringar. År 2004 förlorade företaget 2 miljarder dollar på grund av förstörelsen efter stormen i Florida – en summa motsvarande företagets sammanlagda vinst i delstaten sedan år 1992. Enligt företaget skulle klimatförändringarna förvärra situationen i framtiden, varför det slutade att teckna nya försäkringsavtal i regionen. Följande år förlorade Allstate ytterligare 4,7 miljarder dollar i form av ersättningar för skador orsakade av stormar. Efter förlusten hävde företaget 200 000 försäkringsavtal i Florida. Dessutom höjde man försäkringspremierna över hela USA, avslutade fler pågående försäkringsavtal och drog sig även undan från mindre riskutsatta områden på marknaden [1]. Det är alltid många olika faktorer kopplade till själva företaget som ligger bakom enskilda företags lönsamhet, men exempelvis utbredningen av byggnader i områden med översvämningsrisk och kraftigare klimatförändringar är viktiga delfaktorer ur hela försäkringsbranschens synvinkel.

Stigande kostnader kräver högre försäkringspremier

Försäkringsbolagens kapitalbehov växer i förhållande till hur stora risker som ligger på deras ansvar och variationerna i dessa. Klimatförändringarna kommer att påverka båda dessa aspekter negativt, vilket innebär att försäkringsbolagen måste skaffa ännu mer kapital för att trygga sin verksamhet [3]. Man har också konstaterat att försäkringsbolagen regelbundet höjer sina försäkringspremier efter ett år av kraftiga väderfenomen för att få tillbaka sin betalningsförmåga efter en period av stora kostnader. Premierna kan stiga även på andra håll än i katastrofområdena, då återförsäkringsbolagen höjer sina avgifter för försäkringsbolagen. Det innebär att även de försäkringsbolag som klarat sig undan skador måste höja sina priser om de vill behålla sin återförsäkring [1].

I vissa länder, som USA, kan lagstiftningen hindra företag från att höja premierna över en viss gräns, vilket kan innebära att det blir omöjligt för företagen att anpassa sig till de kostnader som orsakas av klimatförändringarna [1]. Även att häva försäkringsavtalen kan förbjudas enligt lag [7]. I Finland finns det en bestämmelse i lagen om försäkringsgaranti för undantagsförhållanden, då man inte kan få den återförsäkring som behövs [8]. Då kan staten gå i borgen för garantin för skadeförsäkringen för medborgarna. Syftet är bland annat att trygga befolkningens försörjning, att näringslivet fungerar och att underhållssäkerheten för att viktiga transporter fortsätter vid undantagsförhållanden och i situationer med allvarliga störningar.

Det regionala utbudet av försäkringar kan ändras

Om lagen tillåter det kan försäkringsbolagen också neka till att ge försäkringar i vissa särskilt riskutsatta områden. Det problematiska för försäkringsbranschen är i synnerhet att naturkatastrofer blir allt vanligare i tätbebyggda områden där det finns värdefull infrastruktur och gott om försäkrade egendomar. I mindre försäkrade områden där risken för mer allvarliga katastrofer kopplade till klimatförändringarna är stor kan problemet snarare handla om försäkringsbolagens ovilja att bevilja försäkringar eller högre försäkringspremier på de försäkringsavtal som redan finns [3].

Efter stora katastrofer har i synnerhet mindre försäkringsföretag ibland beslutat sig för att helt lämna marknaden i riskfyllda regioner. Problemet kan även beröra utvecklade ekonomier. I exempelvis USA fick de snabbt stigande återförsäkringspremierna efter de omfattande skadorna år 2004 till 2005 många försäkringsbolag att lämna orkanområdet i delstaterna på östkusten. Det innebär att det kan bli mycket svårt för enskilda företag i vissa områden att få en försäkring till ett rimligt pris. Det leder på vissa håll till att man istället måste etablera en statlig försäkringsfond [1].

Rättsliga åtgärder mot dem som smutsar ner rör även försäkringsbolagen

I USA har man redan sett de första rättegångarna mellan människor som drabbats av klimatförändringarna och oljebolag som ansetts har orsakat det hela. Om lagstiftningen och rättspraxis utvecklas i en riktning där företag eller andra motsvarande aktörer som orsakar växthusgasutsläpp kan betraktas som ansvariga för de negativa effekterna av klimatförändringarna kan skadestånden bli höga. För företag som tecknat en rättsförsäkring förs kostnaderna återigen över på försäkringsbolagen. Försäkringsbolagen kan i fortsättningen behöva fundera över till vilka företag de kan erbjuda rättsskyddsförsäkringar samt i vilka företag de kan placera sina egna medel [3] [4].

Försäkringsbolagen försöker lägga över risken på försäkringstagarna

De ökande riskerna som kommer med klimatförändringarna sätter press både på återförsäkringsbolagen och försäkringsbolagen att minska de egna riskerna. För försäkringstagare kan detta både ge utslag i form av högre försäkringspremier samt bristfälliga, hårdare avtalsvillkor och större krav på att undvika skador på vissa försäkringar [3]. De försäkringar som erbjuds till höga priser blir inte nödvändigtvis sålda om inte försäkringstagarens uppskattning av hur stor risken är motsvarar försäkringsgivarens bedömning och det pris som bygger på denna. Å andra sidan kan de skärpta kraven i försäkringarna uppmuntra människor att faktiskt vidta de anpassningsåtgärder som klimatförändringarna kräver [9].

Man misstänker att högre försäkringspremier kommer att leda till att i synnerhet mindre förmögna människor som inte längre har råd med en försäkring måste flytta bort från vissa riskområden. Alternativt kan de själva tvingas bära riskerna kopplade till det område där de är bosatta utan den trygghet som en försäkring erbjuder [1]. Dessutom har det uttryckts oro för att, när klimatförändringarnas effekter blir allt mer uppenbara i och med fler vetenskapliga rön och större erfarenheter, försäkringstagare i vissa regioner som drabbas av mindre negativa effekter kan avstå från att teckna försäkringar kopplade till vädret. Då ökar kostnadstrycket i regioner med människor som är mer drabbade av dessa effekter, som ofta är fattigare redan från början [10].

Svårigheterna att få teckna en försäkring påverkar även den ekonomiska verksamheten i andra sektorer, exempelvis byggbranschen. Till exempel på ögruppen Virgin Islands i USA har byggandet tidvis stannat av helt, eftersom bristen på försäkringar har gjort långivarna ovilliga att delta i projekten. Försäkringarna kan ha spridningseffekter och försämra den ekonomiska aktiviteten även i andra sektorer. Å andra sidan kan man anta att försäkringsbolagen själva kommer att drabbas av konkurs på grund av de allt kraftigare stormarna om man inte kan förbereda sig inför kostnaderna på det sätt som krävs. [7]

Källor

  1. Sturm, T. & Oh, E. 2010. Natural disasters as the end of the insurance industry? Scalar competitive strategies, Alternative Risk Transfers, and the economic crisis. Geoforum. Volume 41, Issue 1: 154–163 . http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0016718509001237
  2. Finanssialan keskusliitto. 2010. (viitattu 2.7.2010) http://www.finanssialankeskusliitto.fi/
  3. Kivisaari, E. 2005. Vakuutusala, aktuaari ja ilmastonmuutos. 27 s. (viitattu 2.7.2010) http://www.actuary.fi/fi/liitteet/syys/2005_Kivisaari_fi.pdf
  4. Mills, E. 2009. A Global Review of Insurance Industry Responses to Climate Change. The Geneva Papers 34: 323–359. http://www.palgrave-journals.com/gpp/journal/v34/n3/full/gpp200914a.html
  5. Höppe. P. 2006. Ilmastonmuutos lisää äärimmäisiä sääilmiöitä. (viitattu 2.7.2010) http://ilmasto.org/kirjoitukset/ilmastonmuutos-lisaa-aarimmaisia-saailmioita
  6. Carter, T. R. (toim.) 2007. Suomen kyky sopeutua ilmastonmuutokseen: FINADAPT. Yhteenveto päätöksentekijöille. Assessing the adaptive capacity of the Finnish environment and society under a changing climate: FINADAPT. Summary for policy makers. Suomen ympäristökeskus, Helsinki. Suomen ympäristö 1/2007. 76 s. http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=227530&lan=fi&clan=fi
  7. Tucker, M. 1997. Climate change and the insurance industry: the cost of increased risk and the impetus for action. Ecological Economics. Volume 22, Issue 2: 85-96. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921800996005563
  8. Laki poikkeusolojen vakuutustakuusta 13.4.2007/408. (viitattu 2.7.2010) http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2007/20070408
  9. Botzen, W. J. W, Aerts, J. C. J .H. & van den Bergh, J. C. J. M. 2009. Willingness of homeowners to mitigate climate risk through insurance. Ecological Economics. Volume 68, Issues 8–9: 2265–2277. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S092180090900072X
  10. Tol, R. S. J. 1998. Climate change and insurance: a critical appraisal. Energy Policy. Volume 26, Issue 3: 257–262. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301421597001432

Skrivet av