Kulturmiljö

Kulturmiljöerna har alltid format sig i samklang med klimatet. Framtidens väderleksförhållanden är inte nödvändigtvis gynnsamma för kulturmiljöerna. Bland annat den ökade fuktigheten och stigande temperaturen kommer i framtiden att belasta många kulturella platser, som man i Finland hittar både ovan och under jord samt i vattnet. Det är inte sagt att man längre hittar de nödvändiga kunskaperna för att restaurera ett kulturhistoriskt objekt, och därför kan underhållet bli allt mer krävande.

Finlands kulturmiljö

Kulturmiljöer är platser där man kan se samverkan mellan naturen och den mänskliga aktiviteten samt olika faser i den kulturella utvecklingen. [1] Till kulturmiljöer räknas den byggda miljön, kulturlandskap, ursprungsbiotoper och fornlämningar. För en del kulturhistoriska objekt kan människans påverkan vara betydande, som i byggda miljöer, och för andra mindre betydande, som i vissa traditionella landskap, som dock betraktas som en väsentlig del av den finländska kulturen och identiteten [1] [2]. Objekten har förutom en kulturell betydelse även ett ekonomiskt värde för exempelvis turistbranschen. [1]

De viktigaste kulturarven runtom i världen finns med på UNESCOs världsarvslista. I Finland har Sveaborg, Gamla Raumo, Petäjävesi gamla kyrka, Verla träsliperi och pappfabrik, Sammallahdenmäki, Struves kedja och Kvarkens skärgård, som är det första naturarvet i Finland som kom med på världsarvslistan, fått detta internationella erkännande [3]. Finland har åtagit sig att skydda dessa och andra kulturarv. [1]

Kulturmiljöerna beroende av väderleksförhållandena

Kulturmiljöer är starkt beroende av klimatet. Gamla näringar och byggnader har utvecklats för att passa det lokala klimatet och de arter som förekommer där. En förändring av klimatet hotar att förändra miljön på ett sätt som gör att kulturmiljöer anpassade till forna förhållanden inte längre bevaras på samma sätt som tidigare. En del av förändringarna, såsom förändringar av temperaturer och regnmängder, sker på lång sikt, samtidigt som kraftigare stormar kan orsaka omedelbar skada. Klimatförändringarna kan även påverka kulturmiljöerna indirekt via åtgärderna för att begränsa dem. Exempelvis vindkraftverk kan ha en betydande påverkan på nationallandskapen. På det stora hela kommer energianskaffningen att synas mer än tidigare i de finska landskapen genom bland annat den ökade produktionen av olika råvaror för bioenergi eller eventuellt i och med att man börjar bryta uran. Dessutom kan skärpta krav på energieffektivitet och ett ökat behov av reparationer och en ökad reparationstakt, som minskar objektens ursprunglighet, utgöra problem, i synnerhet då det inte nödvändigtvis längre finns några som har kunskaper om de ursprungliga byggmetoderna. [1]

Kulturlandskap i förändring

I kulturlandskapen ingår byggda områden och naturmiljöer där exempelvis ursprungsbiotoper som bevarats i gamla odlingsområden hör till våra mest hotade naturtyper. Enligt statsrådets principbeslut finns det 156 sådana nationellt värdefulla landskapsområden i Finland. Huvudparten av dessa ligger i södra Finland, men även i norra Finland finns det viktiga landskap, som exempelvis formats av rennäringen. [1]

I framtiden kan förändrade värme- och fuktförhållanden även medföra stora förändringar i arterna i våra kulturlandskap, när växt- och djurarterna försöker följa temperaturzonerna norrut. I exempelvis södra Finland kommer de traditionella landskapen sannolikt att bli ännu mer lövträdsdominerade än tidigare, medan fjällandskapen i norra Finland kan komma att växa igen. Miljöerna i norra Finland är också mer hotade eftersom de inte direkt har något utrymme att flytta sig längre norrut tillsammans med en lämplig klimatzon. [1]

Klimatförändringarna kan även indirekt påverka bevarandet av ursprungsbiotoperna. En eventuell förbättring av lönsamheten i till exempel jordbruket kan inverka på ängarnas tillstånd. Om man drar nytta av en eventuellt förlängd betesperiod skulle ängarna lättare kunna förbli öppna. Utan bete skulle å andra sidan ängarna kunna växa igen snabbare i ett varmare klimat, om man inte vidtar mer intensiva skötselåtgärder. Lapplands landskap påverkas också indirekt av de minskade snömängderna i övriga områden; om resandet till Lappland blir ännu populärare än tidigare i och med att möjligheterna att använda andra områden för vinteraktiviteter försämras kan denna utveckling leda till ett tryck på att bygga nytt för att tillgodose turisternas behov. [1]

Växlande väderleksförhållanden påfrestande för den byggda miljön

Den byggda miljön är ett resultat av växelverkan mellan mänskliga aktiviteter och naturmiljön. De bevarade miljöerna vittnar om Finlands andliga, materiella och kulturella utveckling. Det finns 1 260 nationellt betydelsefulla kulturmiljöobjekt i Finland. [4]

Klimatförändringarna medför många slags utmaningar för den byggda miljön vars bärande konstruktioner och fasader till största delen är i trä. Varmare vintrar och snö som ersätts med regn kan orsaka allt värre mögel- och rötskador på träkonstruktioner och ökad korrosion på metalldelar. Allt fler skadedjur kan också övervintra i Finland i framtiden och orsaka skador på byggnadsdelar i trä. Mekanisk belastning på byggnadernas fasader kan också uppstå till följd av allt kraftigare horisontella regn och större växlingar mellan tillfrysning och smältning. [1]

Förändringar i nederbörden kan ha olika påverkan vid olika tidpunkter och på olika platser. På det stora hela kan en ökad nederbörd på vissa platser höja grundvattennivåerna och göra marken så fuktig att den blir en instabil grund för byggnader. Å andra sidan kan de torra perioderna tidvis på vissa platser sänka grundvattennivån så mycket att byggnadsgrunderna är i fara av den anledningen. Problemet är särskilt svårt för stenhus, som klarar rörlighet i underlaget sämre än trähus. Å andra sidan kan skador på eldstäder i trähus utgöra en brandrisk. [1]

Fornlämningar hotade

I Museiverkets register finns det för närvarande cirka 20 000 fornlämningar. Fornlämningarna berättar om forntida levnadsvanor, bland annat under brons- och järnåldern. Oftast handlar det om gamla bostadsbyggnader och gravkonstruktioner, men även grottmålningar, tjärdalar, slott och fästningar ingår. I Finland finns även 700 fornlämningsplatser under vattnet, varav största delen är vrak. [1]

Ökad fuktighet och stigande temperatur kan försämra hållbarheten för fornlämningar under marken, om deras balans med miljön rubbas. Ett problem kan vara exempelvis en minskning av tjälen i marken, som medför att till exempel skogsmaskiner utgör en större fara för ännu oupptäckta fornlämningar. Dessutom har man vid undersökningar av begravningsplatser från järnåldern redan nu upptäckt en snabbare rostutveckling än tidigare. Problemet kan förvärras i mellersta och norra Finland i och med ett eventuellt ökat behov av saltning av vägarna, för när saltet frinner in i marken skyndar det på rostutvecklingen hos metaller. Även ovanpå markytan kan degenerering och söndervittring till följd av en ökad regnmängd utgöra ett hot mot många fornlämningar. Exempelvis hällmålningar riskerar att falla bort på grund av söndervittringen av berget. [1]

Framtiden för fornlämningar under vatten är fortfarande osäker. Om höjningen av havsnivån och de kraftigare vindarna för med sig mer saltvatten till Östersjön kan det medföra att förekomsten av den träätande mussla som kallas för skeppsmasken (Teredo navalis) ökar, vars förekomst just nu är begränsad på grund av den låga salthalten i Östersjöns vatten. Å andra sidan kan ökade regnmängder både minska salthalten och skölja ner mer näringsämnen i vattnet, vilket leder till övergödning, som i sin tur gör fornlämningarna mer svårtillgängliga. De ökade stormarna kan på vissa håll även öka den mekaniska belastningen, medan minskningen av packisen på grundare områden minskar den. [1]

Fabriken i Verla och Sveaborg som exempel

Verla träsliperi och pappfabrik, som numera är ett museum och som står med på världsarvslistan, har utsatts för prövningar i och med översvämningarna. Verla ligger i Kouvola, och fabrikens trä- och tegelbyggnader, som är byggda på en slänt, har skadats av vattnet som stigit under översvämningarna från kanalerna och dammarna vid ett kraftverk beläget i närheten. Översvämningstopparna i Verlakoski har ökat och enligt prognoserna ser problemen ut att öka ytterligare i framtiden. För fabrikens del finns det inget utrymme för en höjd vattennivå. [1]

Sveaborg hotas av tillfälliga höjningar av havsytan. I januari år 2005 steg havsytan en och en halv meter under en storm, vilket orsakade skador på strandbyggnader i området. Om det samtidigt är höga vågor kan det medföra betydande skador på Sveaborgs bryggor, broar, stödmurar och sandvallar. Dessutom hotas taken och trädbeståndet i området av stormarna. På sommaren kan torka minska växtligheten i området och därigenom försvåra erosionen på grund av bland annat turisterna som rör sig i området. På träbyggnaderna finns det en ökad risk för mögel- och rötskador och man har redan upptäckt att vittringen av stenytor och murar i natursten sker i snabbare takt i och med att temperaturen vid åtskilliga tillfällen snabbt växlar över och under nollstrecket. [1]

Stranderosion på Sveaborg © Heikki Lahdenmäki

Stranderosion på Sveaborg 2005. Bild Heikki Lahdenmäki.

Källor

  1. Ilmastonmuutos ja kulttuuriympäristö. Tunnistetut vaikutukset ja haasteet Suomessa. (Klimatförändringen och kulturmiljön – identifierade verkningar och utmaningar i Finland. Sammandrag på svenska.)Ympäristöministeriö, Rakennetun ympäristön osasto, Helsinki. Suomen ympäristö 44/2008, Rakennettu ympäristö. 34 s. http://hdl.handle.net/10138/38358
  2. Opetusministeriö. 2009. Kulttuuri – tulevaisuuden voima. Taustaselvitys kulttuurin tulevaisuus -selontekoa varten. Opetusministeriö, Kulttuuri-, liikunta- ja nuorisopolitiikan osasto, Helsinki. Opetusministeriön julkaisuja 2009:58. 58 s. + liitteet. http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/2009/Kulttuuri_-_tulevaisuuden_voima_Taustaselvitys_kulttuurin_tulevaisuus_-selontekoa_varten.html?lang=fi&extra_locale=fi
  3. Museovirasto. 2010. Maailmanperintökohteet Suomessa. (Viitattu 27.9.2010.) http://www.nba.fi/fi/maailmanperintokohteet
  4. Valtioneuvoston päätös valtakunnallisesti merkittävien rakennettujen kulttuuriympäristöjen 1993 inventoinnin korvaamisesta sen vuonna 2009 valmistuneella tarkistuksella valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden tarkoittamana inventointina. 22.12.2009. 6 s. http://www.nba.fi/fi/File/900/valtioneuvoston-paatos-rky2009.pdf

Skrivet av