Klimatförändringarnas könsrelaterade effekter i Finland

Klimatförändringarnas effekter på män och kvinnor har börjat uppmärksammas över hela världen. I synnerhet i utvecklingsländerna kommer kvinnor som har hand om jordbruket att drabbas av klimatförändringarna. I den arktiska regionen kommer de manliga jägare som drar nytt av isens rörlighet troligtvis att förlora sin brödföda först. Men kan klimatförändringarna ha könsrelaterade effekter även i Finland?

Män och kvinnor utför olika sorters arbeten

Hur klimatförändringarnas effekter slår beror delvis på indelningen av människor i olika yrken. Arbetskraften i Finland är mycket uppdelad i mans- och kvinnodominerade branscher [1]. Om en bransch drabbas eller gynnas av klimatförändringarnas effekter kan konsekvenserna för ett visst kön bli betydande. De könsrelaterade effekterna inom olika näringsgrenar påverkas också i hög grad av utsläppsminsknings- och anpassningsåtgärder samt hur marknadsläget utvecklas i Finland och i övriga världen, vilket gör det svårt att utvärdera effekterna av klimatförändringarna på olika branscher och det dominerande könet som arbetar inom dessa.

I många utvecklingsländer är en stor del av ekonomin mycket beroende av användningen av naturresurser. I Finland är i synnerhet primärproduktionens andel som skapare av arbetstillfällen liten, vilket gör att de flesta finländare inte direkt påverkas av klimatförändringarnas effekter genom sitt arbete på samma sätt. För närvarande arbetar det fler män än kvinnor inom primärproduktionen och andra utomhusarbeten, såsom byggbranschen i Finland. [2] Inom jord- och skogsbruket har klimatförändringarna främst beräknats medföra positiva effekter, som en förlängd vegetationsperiod, vilket kan öka branschernas lönsamhet.

Hälsoeffekterna kan variera beroende på kön

Klimatförändringarna väntas ha vissa direkta effekter på finländarnas hälsa. EnIigt internationella bedömningar leder de stigande temperaturerna i de nordliga regionerna till minskad köldrelaterad dödlighet [3]. Å andra sidan kan de varmare somrarna bli ett hälsoproblem för finländarna, då de är vana vid ett svalt klimat. Man har konstaterat att dödligheten klart ökar när den genomsnittliga dygnstemperaturen håller sig över 20 ̊C i 1–2 veckor. Särskilt värmeböljorna i början av sommaren är farliga, då kroppen ännu inte vant sig vid höga temperaturer. I Europa fick man bevis för faran med sommarhetta i augusti 2003, då mellan 30 000 och 35 000 människor dog i förtid till följd av hettan [4]. Enligt undersökningar var dödligheten hos kvinnor högre än bland män oberoende av bland annat utbildningsnivå [5].

Även i Finland kommer problemet med temperaturerna sannolikt att påverka män och kvinnor på olika sätt. En grupp som är särskilt utsatt för höga temperaturer är äldre, och den utgörs i betydligt högre grad av kvinnor i Finland. Många av kvinnorna är dessutom änkor, och har inte alltid hjälp nära till hands. [6] En annan grupp som är mer utsatta för väderleksförhållandena är de som arbetar utomhus, varav en stor del är män verksamma inom jord- och skogsbruket samt byggbranschen. Det kroppsliga arbetet ökar de hälsorelaterade riskerna för dem. Även barn är känsliga för höga temperaturer, och det största ansvaret för deras omhändertagande ligger fortfarande på kvinnorna.

Husbyggnad © Eero J. Laamanen

Klimatförändringarna kan orsaka hälsoproblem för dem som arbetar utomhus. Huvudparten av dem som arbetar inom byggbranschen är män.

Klimatförändringarna påverkar mäns och kvinnors motionsmöjligheter

Det kan finnas könsrelaterade skillnader i utövandet av motion på vintern. Klimatförändringarna beräknas minska i synnerhet kvinnors möjligheter att utöva vinteraktiviteter på grund av deras låga inkomstnivå, då man kommer att behöva resa mer för att komma till snön [7]. Å andra sidan kan männen drabbas av de svagare isarna. Män rör sig på isen mer än kvinnor, och kommer förmodligen oftare att falla offer för drunkningsolyckor på vintern. I början på år 2008 var exempelvis största delen av dem som drunknade på grund av svaga isar äldre män. Äldres kunskaper om naturen kan svika när det gäller att bedöma isarna, för i det allt varmare klimatet är de inte längre lika starka som tidigare. [8]

Kvinnor har inte råd med klimatförändringarna i samma utsträckning

På det stora hela drabbar klimatförändringarna fattiga länder och människor mest. I en internationell jämförelse har det välmående Finland som helhet ett bättre utgångsläge inför klimatförändringarna än många andra länder. Inom befolkningen finns det dock inkomstskillnader som kan inverka på i vilken grad exempelvis skadorna orsakade av de allt vanligare väderfenomenen påverkar olika människor. Det finns också skillnader mellan könen: år 2008 var den totala inkomsten per månad för alla förvärvsarbetande i medeltal cirka 3 200 euro för män och 2 600 euro för kvinnor. [9] Kostnaderna för skadorna orsakade av klimatförändringarna kan relativt sett vara större för kvinnor. Å andra sidan beror kostnadseffekterna också på fördelningen av egendomarna mellan könen.

Brist på kunskap

Finland har fokuserat på att uppmärksamma könsperspektivet i sitt utvecklingsarbete [10]. Klimatförändringarnas effekter på finländska män och kvinnor har man dock inte forskat särskilt mycket om. Bristen på kunskap gör det svårare att börja tillämpa anpassnings- och begränsningsåtgärder, och därför behövs det mycket mer kunskap om de könsrelaterade effekterna i framtiden.

Källor

  1. Sosiaali- ja terveysministeriö 2008. Segregaatio ja sukupuolten väliset palkkaerot -hankkeen loppuraportti. (viitattu 21.6.2010) http://www.stm.fi/julkaisut/nayta/_julkaisu/1062919
  2. Tilastokeskus. Työllinen työvoima ammatin, sukupuolen ja iän mukaan 31.12.2004. (viitattu 21.6.2010) http://www.stat.fi/til/tyokay/tau.html
  3. Paul Watkiss, Tom Downing, Claire Handley, Ruth Butterfield. AEA Technology Environment & Stockholm Environment Institute, Oxford. 2005. The Impacts and Costs of Climate Change. (viitattu 21.6.2010) http://ec.europa.eu/environment/climat/pdf/final_report2.pdf
  4. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. 2008. Kuinka sitten kävikään – ilmastonmuutos ja terveys nyt. (viitattu 21.6.2010) http://www.ktl.fi/portal/suomi/julkaisut/kansanterveyslehti/lehdet_2008/nro_3_2008/kuinka_sitten_kavikaan___ilmastonmuutos_ja_terveys_nyt
  5. Carme Borrell, Marc Marí-Dell'Olmo, Maica Rodríguez-Sanz, Patrícia Garcia-Olalla, Joan A. Caylà, Joan Benach and Carles Muntaner. 2006. Socioeconomic position and excess mortality during the heat wave of 2003 in Barcelona. (viitattu 21.6.2010) http://www.springerlink.com/content/6q58025505364504/
  6. Tilastokeskus. Väestö iän, siviilisäädyn ja sukupuolen mukaan 31.12.2009. (viitattu 21.6.2010) http://www.stat.fi/til/vaerak/2009/vaerak_2009_2010-03-19_kuv_003_fi.html
  7. Metsäntutkimuslaitos. 2009. Ilmastonmuutos vaikuttaa suomalaisten talviharrastuksiin. (viitattu 21.6.2010) http://www.metla.fi/tiedotteet/2009/2009-01-13-lvvi-ulkoilututkimus-1-09.htm
  8. YLE 2008. Alkuvuonna hukkunut ennätysmäärä ihmisiä. (viitattu 21.6.2010) http://yle.fi/uutiset/kotimaa/2008/04/alkuvuonna_hukkunut_ennatysmaara_ihmisia_289232.html
  9. Tilastokeskus. Kokoaikaisten palkansaajien lukumäärät ja kokonaisansiot kuukaudessa ammattiluokituksen, työnantajasektorin ja sukupuolen mukaan vuonna 2008. (viitattu 21.6.2010) http://pxweb2.stat.fi/database/StatFin/pal/pra/2008/2008_fi.asp
  10. Ulkoministeriö. Sukupuolten välinen tasa-arvo ja naisten ja tyttöjen oikeudet. (viitattu 21.6.2010) http://www.formin.fi/public/default.aspx?nodeid=40180&contentlan=1&culture=fi-FI

Skrivet av