Indirekta hälsoeffekter av klimatförändringarna

Klimatet kan ha indirekta hälsoeffekter genom förändringar i ekosystemen och de tjänster de producerar, såsom vatten-, jord- och luftkvaliteten. Det kan även ske förändringar i människors beteende i och med klimatförändringarna. Förändringar i artpopulationer bland djuren påverkar däremot tillgången till föda och spridningen av sjukdomar mellan djur.

Klimatförändringarna kan leda till skador på vår hälsa också genom omfattande störningar i systemen, som avbrott i el- och värmedistributionen. Den slutliga omfattningen av skadorna beror på systemens förmåga att anpassa sig och olika befolkningsgruppers möjligheter att få tillgång till nödvändiga hälsovårdstjänster. Problemet med nästan alla hälsoeffekter som klimatförändringarna antas medföra är att de är så oförutsägbara. Det kan ligga många olika faktorer bakom sjukdomar och dödsfall och de skadliga effekterna på hälsan som uppkommer i miljön har samtidigt en påverkan på dessa.

Klimatförändringarna kan försämra luftkvaliteten

Vid sidan om småpartiklar anses marknära ozon numera som det värsta problemet för luftkvaliteten över hela Europa. Även lite förhöjda ozonhalter jämfört med bakgrundsvärdena kan vara skadliga för hälsan [1]. I den nedre atmosfären är ozonet skadligt för människor, medan det är livsviktigt i den övre atmosfären, eftersom det skyddar jordklotet från UV-strålning.

En ökning av medeltemperaturen och en minskad nederbördsmängd på sommaren kan bidra till att försvaga luftkvaliteten, eftersom ozonet i den nedre atmosfären bildas genom kemiska reaktioner som accelererar i varm och torr luft. Man har visat att klimatväxlingar och klimatförändringarna har lett till en ökning av ozonhalten i den nedre atmosfären i Mellaneuropa och sydvästra Europa, och de ökade ozonhalterna som orsakas av klimatet kan hindra de pågående ansträngningarna för att ozonbekämpning [1].

Klimatförändringarna kan ytterligare förvärra ökningen av ozonhalterna i den nedre atmosfären i Finland, särskilt under sommaren, om man inte lyckas begränsa halterna av kväveoxid, som främst orsakas av trafiken. Höga ozonhalter är särskilt skadligt för astmatiker, äldre, personer som arbetar utomhus och idrottare. Utöver ozonet kan skogs- och landskapsbränderna orsakade av torrperioder som blir allt vanligare även i Finland och dess närområden försämra kvaliteten på inandningsluften och inverka skadligt på hälsan, i synnerhet hos astmatiker. 

Uppvärmningen av klimatet kan inverka på allergier

I och med klimatförändringarna kan utbredningsområdet för många växtarter i Finland stegvis flyttas allt längre norrut. Om det sker förändringar i utbredningen av och tidpunkten då blomningsperioderna infaller för de växter som orsakar allergier, såsom gråbo och björk, kan det visa sig i form av bland annat förskjutningar i de tidsperioder då allergisymptomen är som mest kännbara på befolkningsnivå [1].

Björkhängen © SYKEkuva

Björkpollen är en vanlig orsak till allergi. 

Uppvärmningen av klimatet kan leda till att pollensäsongen startar tidigare, om vegetationsperioden tidigareläggs på våren, som väntat. Uppvärmningen kan också bidra till att nya allergiframkallande arter sprids till Finland och en förlängd vegetationsperiod förlänger pollensäsongen i hela landet. De pågående förändringarna är emellertid långsamma och man har hittills inte kunnat påvisa någon ökning av allergierna.

Effekterna av klimatförändringarna på allergier mot mögel, jästsvampar och giftiga alger har det inte forskats så mycket om [1]. Uppvärmningen av klimatet samt större regnmängder på vintrarna och ökade översvämningar kan påverka förekomsten av dessa och därmed också allergier och sjukdomar i luftvägarna kopplade till dessa organismer. De milda och regniga vintrarna kan å sin sida leda till ökade fuktskador på byggnader, om man inte tar tillräckligt stor hänsyn till det förändrade klimatet vid nybyggnationer och reparationsbyggnad. 

Klimatförändringarnas inverkan på förekomsten av infektioner

Antalet fästingar som sprider borreliabakterier och TBE kan öka om de mildare vintrarna leder till att fästingpopulationen breder ut sig och människor därmed blir mer utsatta för borrelios (Lymes sjukdom) och fästingburen encefalit (TBE) [1].

Fästingarnas livsbetingelser kan förbättras ytterligare om den milda vintern följs av en blöt sommar. Enligt utredningar från Sverige leder vinterns sena ankomst till att dessa infektionssjukdomar blir vanligare, men bakom sjukdomarna ligger även förändringar i markanvändningen inom jord- och skogsbruket [1].

Klimatförändringarna kan även påverka förekomsten av sorkfeber, om sorkarnas fortplantningsförhållanden ändras. Sorkar sprider Puumala-viruset, som orsakar sorkfeber hos människor. Man håller just nu på att undersöka klimatförändringarnas eventuella inverkan på antalet sorkar i Finland [1]. Uppvärmningen av klimatet har inte konstaterats påverka förekomsten av förkylnings- och influensavirus förknippade med infektioner i luftvägarna bland befolkningen.

Effekter på mat- och vattenkvaliteten

Förekomsten av matförgiftning och bland annat salmonellabakterier beror på temperaturen. I och med det varmare klimatet och det ökade antalet varma dagar måste man fästa särskilt stor vikt vid hygienen och en obruten kylkedja för livsmedel, eftersom värmekänsliga smittsamma sjukdomar, som livsmedelsburna salmonellainfektioner, troligtvis kommer att öka i framtiden [1].

På global nivå kommer hällregn och översvämningar att orsaka flest dödsfall direkt orsakade av vädret [2]. Ytavrinningen till följd av hällregn, översvämningar och smält snö kan även infektera kranvattnet och orsaka vattenburna epidemier i situationer då bland annat vattenreningsverkens kapacitet inte räcker till eller renhållningen inte fungerar på grund av översvämningarna. Högre vattentemperaturer kan även ge upphov till en ökad förekomst av skadlig algblomning [1].

Beredskap inför indirekta hälsoeffekter av klimatförändringarna

Det behövs mer kunskaper om de indirekta hälsoeffekterna av klimatförändringarna och metoder för att anpassa sig till dem. Även om många effekter är kända sedan tidigare kan förekomsten och styrkan förändras i framtiden. Många beredskapsåtgärder används också redan delvis. Man följer exempelvis upp orenheter i inandningsluften och informerar om dem i hela landet. För att förbättra luftkvaliteten och förbereda sig inför en dålig luftkvalitet har man exempelvis i kommunerna i huvudstadsregionen upprättat handlingsplaner [3]. I det varmare klimatet måste man vara allt mer noggrann med livsmedelshygienen och kylförvaringen. Eventuella skadliga hälsoeffekter kan förebyggas genom att till exempel säkerställa en obruten kylkedja för livsmedel [4].

Källor

  1. Euroopan yhteisöjen komissio 2009. Euroopan yhteisöjen komission valmisteluasiakirja: Ilmastonmuutoksen vaikutukset ihmisten, eläinten ja kasvien terveyteen. Oheisasiakirja valkoiseen kirjaan. Ilmastonmuutokseen sopeutuminen: Kohti eurooppalaista toimintakehystä. SEC(2009) 416. Bryssel 1.4.2009. http://ec.europa.eu/health/ph_threats/climate/docs/com_2009-147_it.pdf
  2. Confalonieri, U., B. Menne, R. Akhtar, K.L. Ebi, M. Hauengue, R.S. Kovats, B. Revich and A. Woodward, 2007: Human health. Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, M.L. Parry, O.F. Canziani, J.P. Palutikof, P.J. van der Linden and C.E. Hanson, Eds., Cambridge University Press, Cambridge, UK, 391-431. http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg2/ar4-wg2-chapter8.pdf
  3. YTV:n ilmansuojelun toimintaohjelma 2008-2016. YTV Pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunta. 48 s. http://www.hsy.fi/seututieto/Documents/YTV_julkaisusarja/10_2008_ilmansuojelu_toimintaohjelma.pdf
  4. Molarius, R., Keränen, J., Jylhä, K., Sarlin, T., Laitila, A. 2010. Suomen elintarviketuotannon turvallisuuden haasteita muuttuvissa ilmasto-olosuhteissa. VTT-R-2672-10. VTT. 133 s. http://www.vtt.fi/inf/julkaisut/muut/2010/VTT-R-2672-10.pdf

Skrivet av