Vintersemestrarna står inför utmaningar

Klimatförändringarna försvårar det traditionella vintersemesterfirandet särskilt i södra Finland, där vinteraktiviteterna allt oftare kommer att behöva ersättas med sommaraktiviteter. I norr förblir vintrarna däremot snörika, vilket lockar dit turister både från Finland och utlandet. De kortare och mildare vintrarna medför utmaningar för reseföretagen.

Vintersemestrarnas inramning förändras

Klimatförändringarna hotar särskilt resor som berörs av is och snö, eftersom medeltemperaturerna stiger betydligt mer på vintern än på sommaren. Samtidigt blir det mer sällsynt med sträng kyla. Dessutom leder klimatförändringarna till ökad nederbörd och en allt större del i form av regn. [1] Dessa faktorer leder till att snötäcket blir tunnare och antalet snöiga dagar minskar.

De regionala skillnaderna i de ändrade vinterförhållandena är stora. I norra och östra Finland bevaras vinterförhållandena som allra bäst, men vintrarna lär ändå bli mildare och kortare. I mellersta och västra Finland blir vintersäsongen kortare och ju längre söderut man kommer desto mer osäker är vinterns ankomst. I södra Finland blir snötäcket tunnare och de snöiga dagarna minskar som mest. [2]

Exempelvis snödjupet väntas minska med 78 procent i Helsingfors-Vanda och med 48 procent i Sodankylä fram till slutet av århundradet, om man inte gör någonting för att begränsa klimatförändringarna. [3] Å andra sidan kan snömängden i norra Finland och i inlandet till en början till och med öka om den ökade nederbörden fortfarande består av snö till följd av låga temperaturer. [1] [4]

Kortare vintersäsong utmaning för reseföretagen

Även om snömängderna i norra Finland förblir jämförelsevis goda måste reseföretagen förbereda sig på förändringar. Särskilt den förkortade snöperioden påverkar vinterresorna till södra Lappland, norra Österbotten och Kajanaland. Jul och nyår är högsäsong för resande då många finländare och ryssar semestrar i norra Finland. En snöfri inledning på vintern lockar emellertid inte turisterna: ett osäkert snöläge kan få människor att skjuta upp resebokningen till sista stund, vilket försvårar planeringen av reseprogram. [3]

Det är viktigt för reseföretagen att vintersäsongen börjar i tid så att turisterna anländer till resmålen i en jämn ström under hela vintern. Vinterreseföretagen har redan börjat använda olika metoder för att se till att vintersäsongen börjar i tid. I framtiden kommer exempelvis konstsnö att få en större betydelse för utövandet av vinteraktiviteter, i synnerhet i södra, mellersta och västra Finland. Man bör dock komma ihåg att högre temperaturer leder till ökade kostnader för snön och även till växthusgasutsläpp, om den energi som används för att skapa snön är producerad av fossila bränslen. Resebranschen måste också bereda sig på att utveckla andra aktiviteter vid sidan om vinteraktiviteterna och fortsätta med sommaraktiviteter såsom paddling, fotvandring och golf senare in på året. På så sätt kan man minska resebranschens sårbarhet inför klimatförändringarna.

Snön fortsatt trumfkort för resor norrut

Trots de mildare vintrarna beräknas snön finnas kvar som dragplåster i norra Finland. Allt fler finländare från de södra delarna av landet lär vilja åka norrut för att uppleva en riktig vinter. Även mängden utländska turister kan öka om snögränsen förflyttas uppåt från Alperna och Pyrenéerna och möjligheterna att utöva vintersport i Centraleuropa försämras. Marknadsföring av snön och bevarandet av utomhusaktiviteter som är beroende av snö kommer troligtvis att utgöra en viktig faktor om man vill locka turister från Europa till Finland. [3]

Om antalet vinterresenärer ökar i norra Finland står turismen inför nya typer av utmaningar. Ett större antal besökare kombinerat med en kortare vintersäsong medför ett ökat behov av logi och arbetskraft under säsongerna. [3] Även i infrastrukturen i övrigt kan man i framtiden komma att märka av ett ökat tryck från turister.

Uppvärmningen av klimatet medför nya risker

Milda vintrar leder till nya risksituationer som reseföretagen måste ha beredskap inför. Exempelvis sker tillfrysningen av vattendragen och myrarna senare och isen kan förbli svag. Skidspåren på isen måste göras upp senare och kälkfärder planeras på hård mark. [5] [6] De stigande temperaturerna orsakar även förändringar när det gäller snöbyggandet: även om det går att bygga med snö även när det är några grader varmt är byggnaderna mer hållbara när det är minusgrader.

Halkan är också en viktig säkerhetsfråga. Klimatförändringarna gör vägarna halare i och med att vädret oftare växlar mellan milt och kyligt väder. I fortsättningen måste man lägga ner mer arbetstid och pengar på halkbekämpning – i synnerhet när skadorna till följd av halkolyckor även kommer att öka inom den närmaste framtiden framtiden på grund av den åldrande befolkningen. [5]

På längre sikt kan problem uppstå för att en allt större andel av turisterna kommer från mer snöfria områden. De kanske inte vet hur man beter sig i skidbackarna, i skidspåren och på hala bilvägar. För att bevara vinteraktiviteternas dragningskraft måste man kunna upprätthålla längdskidåknings- och slalomcenter även i södra Finland. Därför är övningsbackarna och skidspåren av konstsnö i närheten av stora bostadsområden i södra Finland även viktiga för framtiden för vinterturistnäringen i norr. [3] [4]

skidskola © Tapio Heikkilä

Barn tränar utförsåkning på Svedängens skidskola i Helsingfors.

Källor

  1. Ilmatieteen laitos 2010. Miten Suomen ilmasto muuttuu? [Viitattu 2.11.2010] http://www.fmi.fi/ilmastonmuutos/suomessa.html
  2. Metsäntutkimuslaitos 2009. Ilmastonmuutos vaikuttaa suomalaisten talviharrastuksiin. Tiedote 13.1.2009. [Viitattu 2.11.2010] http://www.metla.fi/tiedotteet/2009/2009-01-13-lvvi-ulkoilututkimus-1-09.htm
  3. Sievänen, T., Tervo, K., Neuvonen, M., Pouta, E., Saarinen, J. & Peltonen, A. 2005. Nature-based tourism, outdoor recreation and adaptation to climate change. FINADAPT Working Paper 11, Finnish Environment Institute Mimeographs 341, Helsinki. http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=45369&lan=en
  4. Maa- ja metsätalousministeriö 2005. Ilmastonmuutoksen kansallinen sopeutumisstrategia. MMM:n julkaisuja 1/2005, Vammala. http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/julkaisusarja/5entWjJIi/MMMjulkaisu2005_1.pdf
  5. Ponnikas, J., Koskela, A. 2009. Matkailun haavoittuvuuskartoituksen tuloksia Vuokatissa. Esitys 28.5.2009. [Viitattu 2.11.2010] http://thule.oulu.fi/vaccia/reports/Koskela_Ponnikas_%20Huomioita_%20haastatteluaineistosta.pdf
  6. Suopajärvi, T. 2009. Matkailun haavoittuvuuskartoituksen tuloksia. Esitys 29.4.2009. [Viitattu 2.11.2010] http://thule.oulu.fi/vaccia/reports/Suopajarvi_Huomioita_haastatteluaineistosta.pdf

Skrivet av