Energiförsörjning - Anpassning

Inom energiförsörjningen bör man särskilt förbereda sig på klimatförändringarna inom produktionen av vattenkraft samt elöverföring och eldistribution. Decentraliseringen av energiproduktionen på lokal nivå och mångsidigare energikällor minskar riskerna förknippade med klimatförändringarna och förbättrar leveranssäkerheten. Även begränsningsmålen och en ändrad efterfrågan på energi påverkar framtiden för sektorn.

Checklista

Praktiska åtgärder

Har man kartlagt kommunens bioenergipotential och bedömt hur klimatförändringen påverkar den?

Praktiska åtgärder

Har man funderat på möjligheterna att förbättra försörjningsberedskapen i samband med reparation och ombyggnad av distributionsnätet?

Praktiska åtgärder

Känner man till vilka väderkänsliga flaskhalsar som förekommer i produktionskedjan för bioenergi? Finns det en beredskapsplan om något oväntat inträffar?

Strategier och program

Har man räknat med riskgränser vid energiproduktionsanläggningarna t.ex. i fråga om vattennivån vid översvämningar?

Klimatförändringarnas effekter påverkar hela energiproduktionskedjan

Inom energiförsörjningen är anpassningsutmaningarna uppdelade i tre stadier:

  • Energiproduktion på produktionsanläggningar,
  • energiöverföring och
  • tillgången till energikällor.

Vattenkraftsproduktionen är särskilt beroende väderförhållandena. Vattenregleringen av många sjöar bör göras mer flexibel när vattenföringstopparna jämnas ut i och med minskade vårflöden i framtiden. Lokala förändringsbehov kan exempelvis utvärderas i samband med kartläggningar av översvämningar.

Försörjnings- och distributionssäkerheten i elnätet kan förbättras genom att antingen utveckla distributionsnätet så att det blir mer hållbart (exempelvis med dragning av jordkablar eller breddning av ledningsgator) eller enklare att underhålla genom att flytta ledningarna till vägkanterna. På vissa ställen i skogarna kan skadorna minskas genom att byta ut 20 kV elledningarna med 110kV elledningar och lokala distributionsstationer.

Bioenergi innebär både möjligheter och utmaningar

Ur kommunernas synvinkel kan användning av biomassa både vara en utmaning och en möjlighet. Skogsbiomassans tillväxt går något snabbare i och med uppvärmningen av klimatet, men uppsamlingen av den blir svårare på grund av den minskade tjälen och att skogsbruksmarken och skogsvägarnas bärförmåga försämras. Produktionsförhållandena för torven ser ut att förbättras i och med att det kommer mindre nederbörd på somrarna. Energiväxterna får inte i onödan konkurrera med näringsväxterna om odlingsmark och -resurser.

För att börja använda sol- och vindkraft krävs det en utvärdering av de lokala produktions- och förbrukningsförhållandena. I ljuset av nuvarande kunskap påverkar naturförhållandena (bland annat terrängens topografi) produktionen mer än klimatförändringarna. Ett föränderligt klimat har troligtvis endast en liten inverkan på produktionen av fossila bränslen och kärnkraft. Temperaturen på nedkylningsvattnet vid kärn- och kondenskraftverken kan stiga på sommaren, vilket kan minska produktionseffektiviteten.

Klimatförändringarna inverkar också på efterfrågan på energi

Investeringsbesluten inom energisektorn är stora och långsiktiga, och därför blir det viktigare att förutse effekter på lång sikt. På lång sikt minskar klimatförändringarna behovet av värme, men ökar behovet av nedkylningsenergi och eventuellt också av el. Därför bör man producera mindre energi i kombinerade värme- och elkraftverk, men i synnerhet i storstäder kan det uppstå ett behov av att bygga ett fjärrkylsystem.

Genom att etablera lokala närvärmeverk och energiterminaler kan man spara överföringsavgifter för el och även dra nytta av överskottsvärme från elproduktionen. Även förbrukningstoppar kan jämnas ut lokalt genom exempelvis elbesparingar, att dra nytta av lokala biokraftverk eller genom att koppla små tillfälliga elreserver till nätet. De kommunala energiverken innebär en bra möjlighet till överföring av hållbar energiproduktion.

Källor [1], [2], [3], [4], [5], [6]

 

Källor

  1. Veijalainen, N. et al. 2009. WaterAdapt: Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen. Väliraportti 2009. Suomen ympäristökeskus, Hydrologian yksikkö ja Vesivarayksikkö. http://www.mmm.fi/attachments/ymparisto/sopeutuminen/5oGvpzeVi/WaterAdapt_raportti_2009_yhteenveto.pdf
  2. MMM 2005. Ilmastonmuutoksen kansallinen sopeutumisstrategia. http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/julkaisusarja/5entWjJIi/MMMjulkaisu2005_1.pdf
  3. Tammelin, B., Forsius, J., Jylhä, K., Järvinen, P., Koskela, J., Tuomenvirta, H., Turunen, M., Vehviläinen, B. & Venäläinen, A. 2002. Ilmastonmuutoksen vaikutuksia energiantuotantoon ja lämmitysenergian tarpeeseen. Ilmatieteen laitos, Raportteja 2002:2. 121 s.
  4. Fenger, J. (Edit.) 2007. Impacts of Climate Change on Renewable Energy Sources: Their role in the Nordic energy system. Nord 2007:3. Copenhagen: Nordic Council of Ministers. http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2007-003/at_download/publicationfile
  5. Martikainen, A. , Pykälä, M-L. & Farin, J. 2007. Recognizing climate change in electricity network design and construction. VTT research notes 2419. http://www.vtt.fi/inf/pdf/tiedotteet/2007/T2419.pdf
  6. VTT 2008. Ilmastonmuutos asettaa lisävaatimuksia sähköverkkojen toimivuudelle. Uutiskirje 1/2008. http://www.vtt.fi/uutiskirje/012008art09.jsp

Skrivet av