Socialtjänster - Begränsning

Genom att spara energi och förbättra energieffektiviteten kan man mer effektivt minska sektorns klimatpåverkan utan att kompromissa med kvaliteten på servicen. Det ekonomiskt mest lönsamma är att vägleda användarna i förnuftig användning av el, värme och vatten.

Checklista

Avfallsminskning och materialbesparing

Avfallsminskning och materialbesparing börjar redan i upphandlingsskedet. I upphandlingar kan man gynna återvinningsbara och förnybara material. Dessutom ska de upphandlade produkterna ha vara sådana att man vid tillverkningen har belastat miljön så lite som möjligt. Engångsprodukter bör undvikas i möjligaste mån. Även energiförbrukningen hos den anskaffade utrustningen under driften ska tas i beaktande. Elektronisk ärendehantering används på många myndigheter redan idag. Det bidrar till att minska pappersförbrukningen och koldioxidutsläppen.

Minskning av utsläppen från persontrafik och transporter

Man bör sträva efter att minska behovet av att förflytta sig och använda kollektivtrafiken så ofta som möjligt. Transporterna kan minskas genom att förbättra logistiken. Chaufförerna bör erbjudas utbildning i ekonomisk körning.

Främjande av miljöansvar och hälsa i kundkontakter

Socialservicen ska ta hänsyn till miljöaspekterna i alla kundkontakter och inta en aktiv roll i att tillhandahålla vägledning och information om begränsningen av klimatförändringarna. I matserveringen bör man sträva efter att spara energi och erbjuda ekologisk mat med mycket grönsaker. Inom förskolepedagogiken och andra områden inom socialservicen är det viktigt att utöver begränsningsåtgärder betona en hälsosam livsstil.

Miljöuppfostran är en viktig del av förskolepedagogiken på daghemmen. Syftet är att utveckla sättet att förhålla sig till naturen och miljömedvetandet. Man lär barnen om återvinning och konsumtion redan på daghemmet, då många åtgärder för att begränsa klimatförändringarna är självklara redan sedan barnen är små. Miljöuppfostran och -undervisning är även viktigt i grundskolan.

Källor [1], [2], [3]

 

Källor

  1. Autoliitto. 2012. Taloudellinen ajotapa. http://www.autoliitto.fi/tietopankki/koulutus/taloudellinen-ajotapa/
  2. Mattila Vesa Ville (toim.). 2001. Ammattikeittiön hallittu energiatalous ja sisäilmasto. Työtehoseura, VTT, Motiva Oy & Teknillinen korkeakoulu. 2001. 6 s. Painettu opas.
  3. Syyrakki, S. 2009. Päättäjän opas. Lähituottajat ja kunnalliset ruokapalvelut. FCG Efeko Oy. 35 s. http://www.lounafood.net/Oppaat/Paattajan_opas.pdf

Skrivet av