Aktuellt

Regeringen godkände den 14 september 2017 en klimatpolitisk plan på medellång sikt, ”Vägen till en klimatsmart vardag”, som ska gälla fram till 2030. Planen anger vilka metoder som behövs för att utsläppen av växthusgaser ska minska inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln, dvs. trafik, jordbruk, uppvärmning och avfallshantering. Planen ges som en redogörelse till riksdagen, som ska börja behandla ärendet i höst.

Läs mer

Förhandlingarna under FN:s klimatkonvention fortsätter i Bonn i Tyskland den 8–18 maj 2017. Fokus är att påskynda verkställandet av Parisavtalet. Tyngdpunkten ligger på att utveckla uppföljningen av utsläppsminskningsåtgärderna och deras transparens och jämförbarhet som ett steg mot den första halvtidsutvärderingen av Parisavtalet 2018.

Läs mer

Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkastet till klimatpolitisk plan på medellång sikt. Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 31 maj 2017. Den klimatpolitiska planen har nu utarbetats för första gången och den presenterar hur klimatförändringen ska begränsas i den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln, dvs. trafik, jordbruk, uppvärmning av byggnader och avfallshantering.

Läs mer

Inom nätverket av kolneutrala kommuner (Hinku) har kommunernas utsläpp sjunkit med i genomsnitt 29 % under åren 2007–2015. De kommuner som lyckats sänka sina utsläpp mest är Ii, Kitee, Lieksa, Lojo och Raumo. Den största orsaken till att klimatutsläppen har minskat är övergången från fossila bränslen till förnybar energi. I Hinku-nätverket ingår för tillfället 36 kommuner

Läs mer

En ny rapport från Naturresursinstitutet (Luke) ger ett omfattande urval av metoder som naturresurssektorn kan använda för att anpassa sig till klimatförändringarna. I rapporten har man kartlagt och listat olika anpassningsmetoder för jord- och skogsbruket samt fisk-, vilt-, och rennäringen. Rapporten understryker att en del av förändringarna är oundvikliga, och att det är mest ekonomiskt lönsamt att anpassa sig efter dessa på förhand. Om åtgärderna vidtas i rätt tid kan Finland dra nytta av det förändrade klimatet.

Läs mer

Enligt Meteorologiska institutets statistik var år 2016 varmare än normalt i hela landet. Temperaturavvikelsen var i jämförelse med långtidsmedelvärdet i landets södra delar knappt en grad och i Lappland knappt två grader. År 2016 kommer att bli ihågkommet bland annat för den varma våren och den regniga vintern.

Läs mer

Beräkningarna över det framtida klimatet i Finland har uppdaterats enligt resultaten av den senaste generationens klimatförändringsmodeller. Medeltemperaturen i Finland stiger nästan två gånger så snabbt som medeltemperaturen för hela jorden. I jämförelse med den föregående generationen förutspår nya modellerna att somrarna kommer att vara ännu något varmare. Uppskattningarna av nederbördsmängderna har inte förändrats mycket.

Läs mer

För att upprätthålla ett välfungerande och säkert samhälle krävs det att man aktivt förbereder sig för extrema väderfenomen. Klimatförändringen kan leda till förändringar i de extrema väderfenomenens intensitet och frekvens. Förberedelser inför dem är därmed en del av anpassningen till klimatförändringen. Forskningsprojektet ELASTINEN hade som mål att stärka förmågan att hantera väder-, ekonomi- och klimatrisker. Inom ramen för projektet skapades en helhetsbild av hanteringen av väder- och klimatrisker och bedömdes olika sätt att främja hanteringen av riskerna inom olika branscher.

Läs mer

Finland har anslutit sig till den skara av länder som ratificerat klimatavtalet från Paris. Republikens president Sauli Niinistö ratificerade avtalet den 11 november 2016. Ratifikationsinstrumentet för Finlands del överlämnades till FN:s generalsekreterare i New York den 14 november. Hittills har 110 parter som sammanlagt står för cirka 77 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, inklusive Finland, ratificerat Parisavtalet.

Läs mer

Miljökonsekvenserna av våra matvanor är betydande – en femtedel av de klimatkonsekvenser och nästan hälften av de övriga miljökonsekvenserna av vår konsumtion. Det krävs ingen matrevolution för att övergå till mera miljövänliga matvanor, eftersom små val har en stor påverkan. Var och en kan börja med att äta mer grönsaker och vegetabiliskt protein och unvika matsvinn.

Läs mer

Parisavtalet träder i kraft när minst 55 parter som står för minst 55 procent av de globala utsläppen av växthusgaser ratificerar avtalet. Det realiserades då bland annat EU och Kanada överlämnade sina ratifikationsinstrument. Avtalet träder i kraft 30 dagar efter att nivån för ikraftträdande nåddes, det vill säga den 4 november 2016.

Läs mer

Kampanjen för minskad energiförlust inleds under ledning av miljöministeriet. Under kampanjen utmanas husbolag i Finland att med enkla medel minska sin energiförbrukning. Husbolagen kan ladda ner avgiftsfria expertråd på adressen www.energiahukka.fi. Husbolag kan spara pengar med minskad energiförlust och det gagnar också klimatet.

Läs mer

Vid fastställandet av de nya användningsområdena har Naturresursinstitutet tagit hänsyn till den förbättring av tillväxtförhållandena som orsakats av klimatförändringen. Områdenas gränser flyttas något längre norrut än tidigare. De nya gränserna har definierats med hjälp av modeller som ger prognoser av hur tallarna ska trivas i olika klimat.

Läs mer

Enligt en nyligen utförd studie kan man dock bättre förutspå kollagren i marken och deras förändringar genom att inkludera inverkan av såväl näringshalten i marken som jordartens sammansättning i modellerna. Det är viktigt att kunna förutspå koldioxidflödet från marken till atmosfären för att kunna fatta bättre beslut om skogsvårdslösningar för att motverka klimatförändringen.

Läs mer

Avsikten är att industri som förbrukar mycket el ska få statligt stöd under åren 2017−2021. Stödet ska kompensera en del av de kostnader som utsläppshandeln medför för företagen på grund av att priset på en utsläppsrätt höjer elpriset. Stödet ingår i den regeringsproposition med förslag till lag om kompensering av indirekta kostnader för utsläppshandeln som statsrådet lämnade till riksdagen den 15 september 2016.

Läs mer

År 2014 band skogarna i Finland sammanlagt 27,7 miljoner ton växthusgaser som värmer atmosfären. Skogarna utgjorde således en betydande sänka för växthusgaser.

Läs mer

I Finska Lappland finns det bara små mängder miljögifter i luften, vattnet och organismerna. Enligt rapporten uppföljningsinformation behövs, eftersom nya kemikalier och klimatförändringen ökar risken för fjärrtransport och ökning av övrig kemikaliebelastning. I rapporten har man samlat ett antal förslag till åtgärder att hantera riskerna.

Läs mer

Det förändrade klimatet innebär utmaningar för matproduktionen också i Norden. Nordic Agriculture facing Climate Change -seminaren samlade nordiska experter för att jämföra olika länders mål och metoder för att jordbruket ska kunna anpassas till förändringen och växthusgasutsläppen minskas.

Läs mer

Vid ett möte för EU:s miljöministrar den 20 juni diskuterades en reform av EU:s utsläppshandelsdirektiv. Ändringarna gäller i huvudsak arrangemangen inför utsläppshandelns fjärde period (2021–2030). De centrala frågorna är koldioxidläckaget, den gratis tilldelningen av utsläppsrätter samt de fonder som stöder systemet.

Läs mer

Det basscenario fram till 2030 som ingår i regeringens energi- och klimatstrategi har nu färdigställts. Arbets- och näringsministeriet och de andra ministerierna håller på och bereder strategin, som ska bli klar mot slutet av hösten.Allmänheten ges möjlighet att delta i beredningen av strategin.

Läs mer