Klimatvänlig föda

De viktigaste åtgärderna för att minska klimatkonsekvenserna orsakade av föda är att reducera konsumtionen av animala produkter och att öka andelen grönsaker, att minska den föda som blir avfall, att främja ekologiska produkter och närodlad mat i vissa fall, att förbättra matproduktions-, tillrednings- och förvaringsmetoderna energieffektivitet samt att arrangera inköpsresor.

Rimlighet och grönsaker

Födans andel av konsumtionens klimatkonsekvenser är lika stor som trafikens eller boendets. Därför är främjandet av klimatvänlig föda viktigt för begränsningen av klimatförändringen [1]. Det är möjligt att med enkla åtgärder ändra kosten så att den blir klimatvänligare. Klimatvänlig föda är i allmänhet hälsosam [2] eftersom den innehåller mycket grönsaker.  Den kan också i någon mån innehålla inhemska kött, därför att balanserade jordbruksproduktion krävs också för djurhållningen.

Fortfarande är det bäst att planera måltiderna enligt tallriksmodellen så att en mångsidig näring bibehålls. En eller ett par grönsaksdagar per vecka är ett bra sätt att lätta klimatbördan. Den enklaste metoden att övergå till vegetarisk kost är att ersätta köttet i maten med vegetabiliska proteiner. Använd säsongens grönsaker: främst rotfrukter och bär på vintern och sedan periodens färska produkter på sommaren, t.ex. sallad och tomater.

Att undvika tomma kalorier är bra för klimatet, midjan och plånboken.

Livsmedel som näringsmässigt är onödiga, t.ex. sötsaker, läskedrycker, alkohol och chips, bidrar till klimatutsläppen [3]. Genom att minska användningen av sådana onödiga livsmedel kan konsumenten minska både klimatbördan och den egna vikten. Samtidigt sparar man pengar eftersom upp till 40 procent av matkostnaderna kan åtgå till sådana produkter [4].

Många goda skäl att minska köttkonsumtionen

Med tanke på klimatet är kycklingkött minst belastande och därefter kommer svinkött. Klimatpåverkan av nötkött motsvarar 15 kilogram koldioxidutsläpp (CO2-ekvivalenter per kilogram kött) medan klimatpåverkan av svinkött är 5 kg CO2/kg kött och kyckling 4 kg CO2/kg kött (tabell 1). Ostens klimatpåverkan är nästan lika stor som nötköttets (13 kg CO2/kg kött). Klimatpåverkan av till exempel soja är däremot endast cirka 1 kg CO2/kg sojaböna. Med en klimatdietkalkylator [5] är det möjligt att beräkna förbrukningen och samtidigt kostens klimatpåverkan samt jämföra olika vegetabiliska och animala livsmedels klimatpåverkan.

Tabell 1. Uppskattning av olika födoämnens klimatpåverkan [5].

Födoämne

Klimatpåverkan kg CO2-ekv/kg

Nötkött

15

Ost

13

Svin

5

Kyckling

4

Tomat, gurka (växthus på vintern)

5

Ris

5

Vegetabilisk olja

3

Ägg

2,5

Fisk

1,5

Rågbröd

1,3

Socker

1,1

Torra bönor

0,7

Bär, grönsaker, potatis

0,2

Förutom att djurproduktionen orsakar betydande utsläpp av växthusgaser tar den markareal från den ursprungliga naturen och från övriga matproduktion. De befintliga åkrarna skulle kunna föda jordens hela befolkning men den växande konsumtionen av kött medför att ytterligare skogar fälls för att bli åkrar. Produktionen av animalisk föda kräver större odlingsareal än produktionen av vegetarisk föda. Produktionen av ett kilogram kött till exempel kräver cirka tio kilogram vegetabiliskt foder [6]. Drygt en fjärdedel av jordens markyta är i dag antingen betesmark eller foderåker [7].

Mindre köttportion räcker - ta växtproteinerna till heders!

Köttportionernas storlek har vuxit betydligt under de senaste decennierna. En finländare som äter blandkost åt 79 kilogram kött år 2007, dvs. cirka 200 gram per dag. Den rekommenderade storleken på en köttportion överskrids ofta. Proteinbehovet kan täckas med mycket mindre köttmängder och med växtprotein. För att utsläppen från jordbruket ska kunna hållas under kontroll bör en daglig köttportion vara 0-90 gram, dvs. maximalt 33 kilogram kött per år. Av denna mängd får andelen kött från idisslare uppgå till högst 50 gram per dag [8]. Proteinbehovet kan även tillfredsställas helt genom proteinhaltiga växter. Mindre portionsstorlekar minskar både matkostnaderna och koldioxidavtrycket, och är en lösning på många hälsoproblem. En lägre konsumtion av kött minskar bland annat hjärtsjukdomar, övervikt, tarmcancer och eventuellt risken för vissa andra cancerformer [8].

Kött kan ersättas av många proteinhaltiga växter. Till dess hör bland annat:

  • sojabönor
  • bondbönor
  • andra bönor, linser och ärter
  • nötter och frön, särskilt frön från oljehampa
  • helkornsspannmål och vetegroddar
  • sötlupin
  • seitan (vetegluten)

Jordbrukets klimatkonsekvenser

De viktigaste utsläppen av växthusgaser som bildas i matproduktionskedjan är koldioxid, metan och dikväveoxid. Metan, som är en kraftig växthusgas, har sitt ursprung i kreaturens matsmältning och gödsel (cirka en tredjedel av de utsläpp människan orsakar) samt kommer från risåkrarna. Dikväveoxid frigörs bland annat vid användning av kvävegödsel. Indirekt frigörs dikväveoxid även när ny odlings- och betesmark röjs i regnskogar. Produktionen av kvävegödsel kräver en stor mängd energi.

Uppskattningarna av de globala utsläppen av växthusgaser från jordbruket (mätt i koldioxidekvivalenter) varierar mellan 10 och 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser som orsakas av människan [?] [?] . Enligt några studier kan utsläppen av växthusgaser från husdjursproduktionen vara till och med 50% av de globala utsläppen [9]. Andelen beror på vilka utsläppskällor tas med i beräkningarna. Till exempel FAO har inkluderat indirekta utsläpp från förändrad markanvändning, t.ex. när skogar fälls för att bli åkrar [?] .

Växthusodling under vintern

Betydande utsläpp av växthusgaser uppkommer under vintern i norden när grönsaker odlas i växthus. Koldioxidavtrycket för tomater som odlas vintertid i Finland är 5–7 kilogram per kilogram tomater medan koldioxidavtrycket för tomater som transporteras från Spanien endast är ett halvt kilogram per kilogram tomater [10]. Spanska tomater är ändå inte nödvändigtvis ett bra alternativ eftersom stora mängder vatten och bekämpningsmedel används vid odlingen. Bild 1 visar klimatkonsekvenserna vid olika salladsalternativ. Det är alltså bäst att använda frilandsodlade inhemska grönsaker till sallader.

Klimatpåverkan av olika sallader

Bild 1. Olika salladers kilmatpåverkan (CO2-ekv) [11]

Klimatkonsekvenserna av ekologiskt odlad spannmål är ofta mindre än vid traditionell odling.

Enligt vissa studier kan ekologisk odling minska utsläppen av växthusgaser genom att det vid ekologisk odling binds mer organiskt kol, dvs. humus, i marken än vid traditionell odling [12]. Humus förbättrar jordens förmågan att bevara vatten och näringsämnen. Enligt vissa undersökningar kan klimatutsläppen från ett ekologiskt lantbruk med djurproduktion till och med bli större än vid traditionellt lantbruk eftersom de ekologiskt uppfödda djuren växer långsammare och producerar mindre per djur [13]. Enligt en undersökning utförd av Finlands miljöcentral [14] är ekologiskt lantbruk med mjölkproduktion ett bättre alternativ för den totala miljökonsekvensen än traditionellt lantbruk. Utsläppen vid odling av ekologisk råg avviker inte nödvändigtvis från utsläppen vid traditionell odling av råg. Enligt en undersökning är det bästa alternativet för miljön att kombinera spannmålsodling med mjölkproduktion i syfte att åstadkomma en effektiv återvinning av näringsämnen.

Transporterna och inköpsresorna producerar sin andel av matproduktionskedjans utsläpp

Transportsättet (fartyg, långtradare, flygplan) och det transporterade varuslaget (färskt, fryst etc.) har den största påverkan på utsläppen av växthusgaser vid transporten. Långa sjötransporters andel av produktionskedjans totala koldioxidutsläpp är oftast liten [15]. Transporternas låga andel kan förklaras med att en stor godsvolym transporteras per gång och då fördelas utsläppen mellan alla transporterade produkter, dvs. varje enskild produkts andel blir liten. Klimatkonsekvenserna av produkter som importeras med flyg- eller långtradarfrakt är betydligt större än vid sjötransport. Konsumenternas inköpsresor kan medföra att utsläppen under en produkts total livscykel ökar betydligt. Den för klimatet mest skadliga inköpsresan är en sådan där konsumenten använder bil för att hämta endast en produkt. Buss eller gc-trafik rekommenderas för inköpsresorna, eller egen bil för inköp av en stor mängd matvaror per gång.

Är det lönsamt att främja närodlad mat?

Under den senaste tiden har omfattande diskussioner förts om närproducerad mat är det bästa alternativet för klimatet. Tomat och gurka som odlas i växthus under vintern är kanske inte det lämpligaste alternativet, men oftast är det bäst att överväga den närproducerade matens miljökonsekvenser från fall till fall. Som allmän regel kan man konstatera att inhemska grönsaker och inhemskt kött ofta är ett bättre alternativ än importerade produkter och att växtproteiner, även om de är importerade, är ett bättre alternativ än kött. Att använda soja som proteinkälla är bättre för klimatet än att använda kött eftersom miljöbelastningen vid sojaproduktion (t.ex. övergödnings- och klimateffekter) är lägre än vid köttproduktion. I vissa fall kan emellertid flygtransporter, vissa odlingsmetoder och infrysning av produkterna ändra miljöbelastningen för vegetarisk kost så att den blir större än belastningen av lokalt producerat ekologiskt kött. Vegetarisk kost kan också vara ett sämre alternativ för klimatet än kött om kosten innehåller en stor mängd exotiska produkter [16]. Även om utsläppen vid transporterna av livsmedlen endast är en liten andel av matproduktionskedjans totala utsläpp bör ändå närproducerad mat gynnas för att upprätthålla den lokala ekonomin, landsbygdens livskraft och självförsörjningen av mat. När närproducerad mat används koncentreras miljökonsekvenserna till den egna miljön och därmed överförs inte ansvaret för den miljöbelastning som odlingen orsakar till andra länder [11].

Det är bäst att inte slösa med mat

Varje finländare kastar årligen 70 kilogram mat i soporna. Cirka 10 procent av de livsmedel finländarna köper blir avfall [17]. Osorterat matavfall kan orsaka betydande utsläpp av metan på avstjälpningsplatserna. Till klimatvänliga måltider hör också att endast så mycket mat som konsumeras skaffas och att allt på tallriken äts upp. Mat som kan ätas ska inte kastas i soporna. Enligt en undersökning i Sverige lämnar slöseriet med mat nästan lika stort miljöfotavtryck som nötköttet. Utsläppen av växthusgaser i Sverige skulle kunna minskas med 5 procent om nötköttet ersattes med griskött eller kyckling, eller om allt matslöseri och frosseri upphörde [3].

Tillredning och förvaring av mat

Vid tillredningen av mat är det viktigt att beakta energiförbrukningen. Hushållen använder 6 procent av elförbrukningen till matlagning [18]. Mest energi förbrukas när ugnen används. Därför är det bäst att tillreda större mängder mat per gång när ugnen är varm. Tillredning av mat i mikrovågsugn är ekologiskt effektivt. Klimatpåverkan minskar med cirka 70 procent om gröten tillreds i mikrovågsugn i stället för på spisen (bild 2). Frysta halvfabrikat bör undvikas eftersom lagringen och transporten av sådana produkter kräver mycket energi. Se martornas tips om ekologisk effektiv matlagning.

CO2-utsläpp från gröt

Bild 2. CO2-utsläpp vid produktion av havregryn och gröttillredning per 10 000 förbrukade förpackningar på ett kilogram. Utsläpp av växthusgaser vid tillredningen av gröt enligt olika portionsstorlekar och tillredningssätt [19]

Hushållen använder 13 procent av elförbrukningen till förvaring av mat [18]. Det finns egna knep för att utnyttja kyl- och frysskåp energieffektivt: det är bland annat viktigt att placera skåpen korrekt, att kontrollera temperaturen i skåpen och att regelbundet avfrosta frysskåpet [20]. Det är viktigt att beakta kylutrustningens energiklasser när man köper frys- och kylskåp. Det finns ett stort antal anvisningar för val av energieffektiv utrustning [21].  Butikerna kan påverka utsläppen av växthusgaser i livsmedelsproduktionskedjan genom att minska energiförbrukningen hos kylanläggningarna och andelen produkter som kräver förvaring i kyla.

Checklista för klimatvänlig mat

  • Använd mer vegetariska produkter, minska användningen av kött och andra animala produkter.
  • Håll åtminstone en vegetarisk dag per vecka.
  • Kasta inte mat i soporna!
  • Föredra frilandsodlade grönsaker och undvik produkter som odlas i växthus under vintern och sådana som importeras från länder långt borta.
  • Föredra potatis och olika spannmålsprodukter såsom korn, undvik ris.
  • Föredra ekologiska produkter.
  • Föredra naturlig fisk, säsongens bär och svamp.
  • Föredra säsongens grönsaker men ha tålamod och vänta tills säsongen börjar.
  • Undvik frysta produkter.
  • Föredra så lätt förpackade livsmedel som möjligt och stora förpackningar.
  • Ät upp all mat på tallriken och köp inte mer mat än du konsumerar.
  • Tillred en större mängd mat per gång och värm den i mikrovågsugn.
  • Planera inköpsresorna noggrant, promenera, cykla eller använd kollektivtrafik till butiken. Köp tillräckligt med mat på en gång när bilen används.
  • Sortera biologiskt avfall.

Källor

  1. Seppälä et al. 2009. Suomen kansantalouden materiaalivirtojen ympäristövaikutusten arviointi ENVIMAT-mallilla. Suomen ympäristö 20/2009. Envimat-hanke. http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=334235&lan=fi&clan=fi
  2. Terveellinen ruoka voi olla myös ekologista. Helsingin sanomat. Vieraskynä 1.5.2010 Mikael Fogelholm. http://www.hs.fi/paakirjoitus/artikkeli/Terveellinen+ruoka+voi+olla+my%C3%B6s+ekologista/1135256513891
  3. Jordbruksverket. 2009. Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – hur påverkas klimat och miljö av olika matvanor? (pdf) Rapport 2009:20. http://www.jordbruksverket.se/download/18.72e5f95412548d58c2c80002944/ra...
  4. Ruotsalaiskuluttaja ei maksa ekstraa kestävistä ruokavalinnoista. Ruokatieto 8.4.2009. Uutiset > 2009 > Arkistoitu uutinen. http://uutiset.ruokatieto.fi/WebRoot/1043198/X_Arkistoitu_uutinen_tai_tiedote.aspx?id=1094002&NewsItem=2853 [viitattu 30.11.2010]
  5. Nissinen, A. Salo, M. ja Grönroos, J. 2010. Ilmastodieettipuntari – mihin sen antamat ilmastopainot perustuvat? (pdf) Versio 23.4.2010. http://ilmastodieetti.fi/Ilmastodieettilaskurin-perusteet_2010-04-23.pdf
  6. Reijnders, L. and Soret, S. 2003. Quantification of the environmental impact of different dietary protein choices. American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 78, No. 3, 664S-668S. http://www.ajcn.org/cgi/content/full/78/3/664S
  7. Steinfeld et al. 2006. (FAO) Livestock’s long shadow. Environmental issues and options. Tutkimus pdf-tiedostona. ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/010/a0701e/a0701e00.pdf
  8. McMichael, A. W., Powles, J. W., Butler, C. D. and Uauy, R. 2007. Food, livestock production, energy, climate change, and health(pdf).The Lancet 2007; vol 370: 1253–63. http://www.thelancetglobalhealthnetwork.com/wp-content/uploads/2008/04/e...
  9. Goodland, R. & Anhang, J. 2009. Livestock and Climate Change. Worldwatch Institute. http://www.worldwatch.org/files/pdf/Livestock%20and%20Climate%20Change.pdf
  10. Kotimaisen tomaatin syntinä hiilijalanjälki. Helsingin sanomat. Julkaistu 19.4.2009. http://m.hs.fi/inf/infomo?site=hstxt&view=news_talous_child&feed:a=hs.fi&feed:c=news&feed:i=1135245278529
  11. MTT luonnonvarapuntari. Koottua tietoa luonnonvarojen kestävästä käytöstä. https://portal.mtt.fi/portal/page/portal/Luonnonvarapuntari/Ymp%E4rist%F61/Ruoan%20ymp%E4rist%F6vaikutukset [viitattu 3.5.2010]
  12. Azeez, G. 2009.Soil carbon and organic farming. A review of the evidence of agriculture´s potential to combat climate change. Summary of findings. Soil Association, Bristol. 15 p. http://www.soilassociation.org/LinkClick.aspx?fileticket=BVTfaXnaQYc%3D&
  13. Garnett, T. 2008. Cooking up a storm. Food, greenhouse gas emissions and our changing climate(pdf). Food Climate Research Network. Centre for Environmental Strategy, University of Surrey. http://www.fcrn.org.uk/sites/default/files/CuaS_web.pdf
  14. Grönroos, J. & Seppälä J. (toim.). 2000. Maatalouden tuotantotavat ja ympäristö. Suomen ympäristö 431. Luonto ja luonnonvarat. 244 s. http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=84103&lan=fi
  15. Weber, C. L., and Matthews, H. S. 2008. Food-Miles and the Relative Climate Impacts of Food Choices in the United States (pdf). Environ. Sci. Technol., 2008, 42 (10), pp 3508–3513. http://psufoodscience.typepad.com/psu_food_science/files/es702969f.pdf
  16. Carlsson-Kanyama, A. 1998. Climate change and dietary choices - how can emissions of greenhouse gases from food consumption be reduced? Food Policy, vol 23, no.3/4.
  17. Katajajuuri, J.-M. ja Vinnari, M. 2008. Jokapäiväinen leipämme. Kaikesta jää jälki – puheenvuoroja ympäristöä säästävistä valinnoista. Avain 2008.
  18. TEM: Kotitalouksien sähkönkäyttö 2006 (pdf). TEM tutkimusraportti 2.10.2008. http://www.tem.fi/files/20199/253_Kotitalouksien_sahkonkaytto_2006_raportti.pdf
  19. Katajajuuri, J.-M., Virtanen, Y., Voutilainen, P., Tuhkanen, H.-R. & Kurppa, S. 2003. Elintarvikkeiden ympäristövaikutukset: FOODCHAIN (pdf). MMM:n julkaisuja 2003:6, 64 p. http://wwwb.mmm.fi/julkaisut/julkaisusarja/MMMjulkaisu2003_6.pdf
  20. Motiva.10.11.2010.Näin säästät energiaa keittiössä. http://www.motiva.fi/koti_ja_asuminen/nain_saastat_energiaa/sahko/keittio [viitattu 30.11.2010]
  21. Motiva. 14.10.2010. Ostajan opas. http://www.motiva.fi/koti_ja_asuminen/ostajan_opas

Skrivet av