Energibehov och försörjningssäkerhet i ett föränderligt klimat

Höjningen av medeltemperaturen förkortar uppvärmningsperioden och leder till ett minskat behov av uppvärmningsenergi i Finland, men den sammanlagda energiförbrukningen fortsätter att öka även under de kommande årtiondena. Det ökade energibehovet måste kunna tryggas i framtiden trots växlande väderförhållanden: de allt vanligare och kraftigare extrema väderfenomenen som klimatförändringarna för med sig, såsom stormvindar, kraftiga snöfall, hällregn och åska, kan göra energiförsörjningen mindre säker. Köldperioderna kommer även i fortsättningen att leda till efterfrågetoppar trots det varmare klimatet.

Energiförsörjningens betydelse i samhället

I Finland förbrukar man i huvudsak energi i form av värme, el och trafikbränslen. Energiförsörjningens betydelse som en förutsättning för välfärden är extra stor i Finland, där det nordliga geografiska läget, den höga levnadsstandarden, den energiintensiva industriella strukturen, den glesa befolkningen och de långa transportavstånden ger ett ökat energibehov [1].

Med undantag av några avvikande år har den sammanlagda energiförbrukningen på riksnivå nästan fördubblats sedan år 1970. Den sammanlagda förbrukningen av primärenergi beräknas fortsätta att öka fram till år 2020, även om ökningen saktar av något.  Elförbrukningen beräknas öka med i genomsnitt 1,2 procent om året fram till år 2020 [1].

Sårbarhetsfaktorer för energiförsörjningen till följd av väder och klimat

Årstiderna och väderleken leder till variationer i den totala energiförbrukningen. Milt väder leder till ett minskat energibehov, medan sträng vinterkyla tillfälligt leder till en ökad värmeförbrukning. Av väderfaktorerna är det temperaturen, nederbördsmängden och vinden som påverkar energiförsörjningen mest. [2]

De befintliga energidistributionssystemen har planerats och anpassats till de rådande väderförhållandena i Finland de senaste årtiondena. I framtiden måste man kunna trygga energiförsörjningen i mer varierande väderförhållanden än tidigare, där det fortfarande råder osäkerhet kring hur kraftiga de extrema väderfenomenen kommer att vara och när de uppstår. [1]

Den stigande medeltemperaturen minskar uppvärmningsbehovet

Klimatförändringarna påverkar särskilt el- och värmeförbrukningen bland användargrupper som är beroende av temperaturen. En ökad medeltemperatur förkortar uppvärmningsperioden och minskar behovet av uppvärmningsenergi [3]. Behovet av nedkylning och luftkonditionering ökar däremot, men överstiger inte minskningen av uppvärmningsbehovet. Byggnaders uppvärmningsbehov väntas minska, i synnerhet vid kusterna.  Eftersom väderväxlingarna består måste man dock även i fortsättningen kunna förbereda sig på efterfrågetoppar under köldperioder. [2]

Ökad förekomst av extrema väderfenomen orsakar störningar i energiförsörjningen

Påfrestningarna inom energidistributionen väntas öka i framtiden. Fler och kraftigare extrema väderfenomen i och med klimatförändringarna, såsom stormvindar, kraftiga snöfall, hällregn och åska, kan göra energiförsörjningen mindre säker genom att exempelvis påverka elöverföringen från de nordiska elmarknaderna samt el- och värmedistributionssystemen i hemlandet. [1]

Klimatförändringarna beräknas också öka stormarnas skadeverkan. Stormvindarna kan skada luftledningar och leda till fler avbrott i el- och värmedistributionen än tidigare. Stormarnas ökade skadeverkan bör tas i beaktande i riskhanteringen vid produktions- och distributionsanläggningar. Mest utsatt för de kraftiga stormarna är energiinfrastrukturen vid kusten. [1]

I de underjordiska systemen kan skador uppstå på grund av en förkortning av tjälperioden och försumpning av marken till följd av uppvärmningen av klimatet . Särskilt känsliga för en uppluckring av jordens fasthet är olje- och gasledningar. [2]

Källor

  1. Jord- och skogsbruksministeriet. 2005. Nationell strategi för anpassning till klimatförändringen. Publikationer 1b/2005. 212 s. http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/julkaisusarja/5enu0WcTL/MMMjulkaisu2005_1b.pdf
  2. Kirkinen, J., Martikainen, A., Holttinen, H., Savolainen, I., Auvinen, O. & Syri, S. 2005. Impacts on the energy sector and adaptation of the electricity network business under a changing climate in Finland. FINADAPT Working Paper 10. Finnish Environment Insitute. Finnish Environment Institute Mimeographs 340. 36 p. http://hdl.handle.net/10138/41052
  3. Ilmatieteen laitos. 2003. Ilmastonmuutos vaikuttaa Suomen energiantuotantoon ja lämmitysenergian tarpeeseen. Tiedote 24.1.2003. (Viitattu 21.6.2011.) http://www.fmi.fi/uutiset/index.html?A=1&Id=1044004843.html

Skrivet av