Klimatförändringarnas effekter på industriproduktionen

Klimatförändringarna påverkar såväl råvarureserverna inom industrin som de industriella processerna. Även om de största effekterna troligtvis kommer via den globala marknadsutvecklingen kan klimatförändringarna få betydande konsekvenser för Finland inom de industrisektorer där råvarorna är starkt beroende av vädret och andra förändringar i naturförhållandena.

Industriproduktionen i Finland

Industriproduktionen har länge varit en viktig del av den ekonomiska tillväxten i Finland. Åren 1925–2000 växte industriproduktionen med i genomsnitt nära sex procent per år. I mitten av 2000-talet har utvecklingen tappat fart och den årliga tillväxten ligger numera på under tre procent. [1] Totalt sett sysselsätter industrin i Finland cirka 400 000 personer [2]. Mätt enligt BNP är industrins andel av Finlands ekonomi cirka en tredjedel, medan primärproduktionen står för mindre än tre procent och tjänstesektorn för två tredjedelar [3].

Tyngdpunkten i Finlands industriproduktion har förflyttats från trä- och pappersindustri till tillverkning av maskiner och utrustning. Numera är tillverkningen av elektronik- och elprodukter mätt i förädlingsvärde industrins viktigaste verksamhet. [1] Utvecklingen har alltså gått mot sektorer i vilka råvarorna är mindre sårbara för de direkta effekterna av klimatförändringarna.

Huvudparten av Finlands industriproduktion går på export, vilket innebär att den internationella ekonomins utveckling kraftigt påverkar Finlands industriproduktion [1]. Den internationella ekonomin är samtidigt mycket beroende av klimatförändringarna. Klimatförändringarna kan emellertid också ha direkta effekter på i synnerhet den viktiga skogsindustrin samt på den för livsmedelsförsörjningen så viktiga livsmedelsindustrin.

Skogsindustrins inhemska råvarulager växer

Skogsindustrin är en av de sektorer inom industrin i Finland som är mest sårbara inför klimatförändringarna, eftersom de naturresurser som används där – skogarna – är beroende av gynnsamma klimatförhållanden. Uppvärmningen av klimatet påverkar skogarnas tillväxt på många sätt: vegetationsperioden förlängs, nederbördsmängden ökar något och vegetationszonerna samt djur- och insektsarterna flyttar längre norrut. Björken beräknas konkurrera om utrymme med tall och gran. Artförändringarna kan dock inte ske alltför snabbt: medan den nuvarande klimatzonen väntas förflytta sig norrut med 150–550 kilometer under det här århundradet är den naturliga förflyttningstakten för trädzonerna endast 20–200 kilometer på ett århundrade. Längre somrar och torra perioder kan även leda till en ökad risk för skogsbränder. Även de vindrelaterade skadorna väntas öka. Totalt beräknar man dock att trädbeståndets tillväxt ökar med ungefär 10–15 procent i södra Finland och 25–35 procent i norra Finland, varvid trävaruindustrin får bättre tillgång till inhemsk träråvara. Det är dock oklart hur den ökade tillväxttakten påverkar skogsindustrins lönsamhet, för skogen växer även nu i snabbare takt än avverkningen i Finland. [4]

Klimatförändringarna kan få effekter även på de industriella processerna. Minskningen av tjälen försvårar avverkningen av träd på vintern, utsätter lättare de träd som är kvar i den allt glesare skogen för skador och gör att skogsvägarna blir i sämre skick. Å andra sidan kan det tunnare snötäcket underlätta för avverkningen på vintrarna. Tjällossningsperioden medför ett ökat behov av maskinkapacitet och lagring av träd. Skadorna efter stormarna kan leda till plötsliga uppgångar i utbudet. I en internationell jämförelse är skogarna i Finland mindre sårbara än skogarna i andra områden, vilket kan leda till ett ökat intresse för den finska skogsindustrin. [4]

Den förlängda vegetationsperioden och den förhöjda koldioxidhalten i luften kan även ha en inverkan på användningsegenskaperna hos träet. Till exempel björktimrets användbarhet som material på sågverk och snickerier kan minska om den radiära tillväxten ökar. Man har upptäckt en minskning av halterna av lignin och cellulosa hos lövträden i och med den förhöjda koldioxidhalten i luften. Klimatförändringarnas effekter på hanteringsegenskaperna hos träråvara kräver mer forskning i framtiden. [4]

Nya råvaror inom livsmedelsindustrin

Livsmedelsindustrin är Finlands fjärde största industrisektor efter metall-, skogs- och kemikalieindustrin. [5] Cirka 85 procent av råvarorna inom den finska livsmedelsindustrin har inhemskt ursprung. Klimatförändringarna kommer genom förändringarna i jordbruket att inverka på vilka inhemska råvaror som finns tillgängliga inom livsmedelsindustrin. Odling av nya arter, såsom majs, kan bli möjligt i Finland i och med att vegetationsperioden förlängs och odlingszonerna förflyttas norrut. På lång sikt kan denna förändring även inverka på placeringen av anläggningar inom livsmedelsindustrin. [4]

Även livsmedelsindustrin påverkas av den internationella utvecklingen. Ökade svårigheter att bruka jorden i områden som drabbas av torka och allt förmögnare utvecklingsländer kan ge en ökad efterfrågan på finsk mat. [4]

Förändrade väderleksförhållanden påverkar byggbranschen

Klimatförändringarna kan medföra nya utmaningar för byggbranschen eftersom de förändrade väderleksförhållandena kräver nya typer av byggnadsmaterial och planer. Man måste till exempel uppmärksamma förändrade fuktförhållanden och mer frekventa stormar samt att tjälen smälter. På vintrarna kan det varmare vädret underlätta arbetet med byggnadsgrunderna, samtidigt som nederbörd i form av regn ökar risken för skador på och torkningskostnaderna för byggnaderna. [6] Dessutom kan varmt väder på sommaren göra arbete på byggen ansträngande för hälsan. I och med den nuvarande lagstiftningen innebär de stigande temperaturerna sannolikt också att mer av arbetstiden används till obligatoriska raster.

Byggindustrin © Riku Lumiaro

Det varma vädret kan försvåra arbetet på byggen.  

Klimatförändringarna kan påverka energitillgången och säkerheten på anläggningarna

På det stora hela påverkas industrin delvis av samma faktorer som bebyggelsen. Anläggningarna får ett minskat uppvärmningsbehov, men å andra sidan drar ventilationen mer energi än tidigare. [7] Även förändringar i energitillgången och underhållssäkerheten påverkar industrin. Också uppvärmningen av vattendragen kan orsaka problem, då avkylningen av det vatten som används i industriella processer kan försvåras. [8]På industrianläggningar som hanterar brandkänsliga ämnen, exempelvis inom kemiindustrin, kan det varmare klimatet dessutom leda till en större brandrisk. Å andra sidan kan industrianläggningarna i och med den ökade nederbörden även drabbas av översvämningar och att metallkonstruktioner korroderar snabbare [9]. Även logistiken inom industrin kan drabbas av problem på grund av väderstörningar [4].

Mer forskning behövs

I ljuset av det man vet nu ser det inte ut som att klimatförändringarna har några betydande direkta effekter på andra sektorer inom industrin, även om det i många analyser fortfarande är svårt att ta hänsyn till sådana fenomen som beror på stora förändringar i klimatförhållandena. [4] I framtiden behövs det mer forskning om klimatförändringarnas effekter på råvaror och processer inom bland annat den finska kemikalie-, gruv-, metall- och elektronikindustrin för att kunna förbereda sig på eventuella problem i tid.

Källor

  1. Tilastokeskus. 2007. Suomen teollisuustuotannon kasvun vuodet. (viitattu 24.6.2010) http://www.stat.fi/tup/suomi90/toukokuu.html
  2. Tilastokeskus. Teollisuustilasto 2008. (viitattu 24.6.2010) http://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_teollisuus.html
  3. Tilastokeskus. Kansantalous 2008. (viitattu 24.6.2010) http://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_kansantalous.html
  4. Marttila, V., Granholm, H., Laanikari, J., Yrjölä, T., Aalto, A., Heikinheimo, P., Honkatuki, J., Järvinen, H., Liski, J., Merivirta, R. & Paunio, M. 2005. Ilmastonmuutoksen kansallinen sopeutumisstrategia. Maa- ja metsätalousministeriö. (viitattu 24.6.2010) http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/julkaisusarja/5entWjJIi/MMMjulkaisu2005_1.pdf
  5. Elintarviketeollisuusliitto. (viitattu 28. 6. 2010) http://www.etl.fi/www/fi/elintarviketeollisuus/index.php
  6. VTT. Rakentamisessa varauduttava jo nyt tulevaan ilmastonmuutokseen. (viitattu 28. 6. 2010) http://www.ilmastonmuutos.info/projektit/fi/cfmldocs/index.cfm?ID=29
  7. IPCC, kolmas arviointiraportti. 2001. Yhteenveto päätöksentekijöille. (viitattu 24.6.2010) http://www.ipcc.ch/pdf/reports-nonUN-translations/finnish/tar-wg2-spm.pdf
  8. Hardisty, P. E. 2008. A Climate Change Risk Assessment For Industry. (viitattu 24.6.2010) http://www.mees.com/postedarticles/oped/v51n20-5OD01.htm
  9. Huang, Y.F., Huang, G.H., Hu, Z.Y., Maqsood, I. & Chakmad, A. 2005. Development of an expert system for tackling the public's perception to climate-change impacts on petroleum industry. Expert Systems with Applications, Volume 29, Issue 4: 817-829. (viitattu 24.6.2010) http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V03-4GKW5TV-1&_user=949824&_coverDate=11%2F30%2F2005&_rdoc=11&_fmt=high&_orig=browse&_srch=doc-info(%23toc%235635%232005%23999709995%23607298%23FLA%23display%23Volume)&_cdi=5635&_sort=d&_docanchor=&view=c&_ct=25&_acct=C000049124&_version=1&_urlVersion=0&_userid=949824&md5=9b09222e3cdfe66aee1a07d5fc8653fd

Skrivet av