Klimatförändringens effekter på skogarnas mångfald

Artbeståndet i Finlands norra delar är sällsynt rikt jämfört med andra områden på samma breddgrader. Detta beror på de varma havsströmmarna i norra Atlanten. Klimatförändringen väntas påverka fördelningen mellan trädslagen och interaktionen mellan de olika skogsarterna. En del skogsarter gynnas av det varmare klimatet och den längre vegetationsperioden. Dessutom kan nya arter etablera sig i södra Finland. Arter som lever vid skogsgränsen är känsliga och har dålig kapacitet att anpassa sig till förändringar i klimatet.

Klimatförändringens inverkan på skogsarterna

Klimatförändringen kan försvaga de europeiska skogarnas tillstånd genom eventuella ökade stormskador, skyfall, bränder och skogsskador som orsakas av skadeorganismer. Klimatförändringen hotar inte existensen av skogar i Finland och på andra håll i Nordeuropa, men den väntas ha en kraftig inverkan på skogsekosystemets struktur genom att den ändrar arternas förekomstområden och populationsstorlekar samt interaktionen mellan arterna. Ju större mångfalden är i skogarna, desto bättre kan de anpassa sig till de förändrade klimatförhållandena [1].

Olika organismarter reagerar individuellt på förändringar i klimatförhållandena. På lång sikt gynnas en del av arterna i skogen av klimatuppvärmningen, medan andra arter i sin tur kan gå långsamt tillbaka.

Klimatförändringen torde gynna framför allt kärlväxterna och de olika trädslagen, vilkas tillväxt väntas öka i takt med att klimatet blir varmare [2]. Vegetationen kan förändras i synnerhet i södra Finland, om området får nya arter från söder och sydväst.

Den ökade skogstillväxten och trädens kortare livscykel kan öka andelen döda träd i skogarna, men den allt snabbare förmultningsprocessen har en motsatt effekt. Mängden murket trä i skogarna har stor betydelse för de arter som är beroende av dött organiskt material.

seitseminen © Tapio Heikkinen

Det finns mer murket trä i en gammal skog än i en ungskog.

Tillbakagången av olika arter kan däremot orsakas av förändringar i artens livsprocesser och utbredningsområde eller i organismsamhällets struktur. En tidigare vår kan dessutom förändra de biologiska fenomenens rytmik. Förändringar i den rytmik som följer årstidernas växlingar och i tidpunkterna för organismernas aktiviteter kan försvåra exempelvis interaktionen mellan pollinerande insekter och växter. Många av de sällsynta fjärilsarterna i Finland är helt beroende av förekomsten av en bestämd växt samt av när växtens blomning inträffar.

Klimatförändringen förändrar förekomsten av Finlands vanligaste trädslag

Det verkar som om inte ett enda trädslag som i dag växer i Finland skulle försvinna med klimatförändringen, men det sker sannolikt förändringar i fördelningen av Finlands vanligaste trädslag, tall, gran och björk [3].

Lövträden utökar sin andel kraftigt i landets södra delar, och grandominansen minskar särskilt i skogarna i södra Finland. På lång sikt klarar sig gran bättre än björk och andra lövträd endast på fuktiga och sanka marker. Tall och björk blir däremot vanligare på torra områden. Ädla lövträd får bättre tillväxtförutsättningar i sydvästra och södra Finland.

Man tror inte att nya trädslag sprids naturligt till Finland, men det är möjligt att förutsättningarna för odling av ädla lövträd blir bättre. Hur allmänna de olika trädslagen i Finland är i framtiden beror dessutom på de framtida behoven för utnyttjandet av skogarna samt på efterfrågan på virke.

Det är också möjligt att förhållandena på granens växtplatser förändras till följd av att granen går tillbaka. Förändringarna i granens utbredning kan återspeglas i de för den boreala barrskogen typiska arterna genom att sydliga arter som föredrar bland annat lövskogar kommer att trivas bättre i de förändrade klimatförhållandena än arter som är typiska för barrskogen.

Den nordliga skogsgränsen är känslig för förändringar

Klimatuppvärmningen kan orsaka omfattande förändringar i artbeståndet i övergångszonen mellan skogsgränsen och tundran, där artrikedomen till följd av de två zonernas sammantagna effekt är större än normalt.

Arter som är vanliga i Finland och har ett stort utbredningsområde kan bäst anpassa sig till förändringar i klimatet. Arter som lever i norr har ofta ett litet utbredningsområde och ett litet antal individer, och de är långt specialiserade för de hårda klimatförhållandena. De nordliga arterna uppskattas vara känsligare för klimatförändringen eftersom deras förmåga att anpassa sig till förändringar är ofta begränsad. Arternas sårbarhet ökar om deras små utbredningsområden splittras ytterligare.

Källor

  1. Ilmatieteen laitos 2010. Luonnon monimuotoisuus. [Viitattu 25.5.2010] http://ilmatieteenlaitos.fi/luonnon-monimuotoisuus
  2. Pöyry, J., Toivonen, H. 2005. Climate change adaptation and biological diversity. FINADAPT Working Paper 3, Finnish Environment Institute Mimeographs 333, Helsinki, 46 s. http://www.environment.fi/download.asp?contentid=45300&lan=en
  3. Kellomäki, S., Strandman, H., Nuutinen, T., Peltola, H., Korhonen, K.T., Väisänen, H.2005. Adaptation of forest ecosystems, forests and forestry to climate change. FINADAPT Working Paper 4, Finnish Environment Institute Mimeographs 334, Helsinki, 44 s. http://www.environment.fi/download.asp?contentid=45301&lan=en

Skrivet av