Socialtjänster - Anpassning

I anpassningsåtgärderna inom sociala tjänster ingår upprättande av en anpassningsstrategi för olika klientgrupper vid naturkatastrofer och extrema väderfenomen som översvämningar och värmeböljor. Även behoven inom mentalvården bör utvärderas utifrån klimatförändringarnas effekter.

Checklista

Utvärdering av nuläget

Har kommunen gjort en utvärdering av klimatförändringarnas effekter på behoven inom miljö- och hälsoskyddet?

Information och kommunikation

Finns det information om anpassning till klimatförändringarna och rådgivning angående exceptionella situationer för invånarna?

Strategier och program

Har man utarbetat en anpassningsstrategi för verksamhetsområdet och en plan för exceptionella situationer? Anpassningsstrategin kan exempelvis göras tillsammans med kommunens övriga verksamhetsområden.

Utvärdering av nuläget

Vilka av klimatförändringarnas effekter bör kommunen anpassa sig till?

Uppmärksammande av sårbara befolkningsgrupper

I anpassningsstrategierna rörande klimatförändringarna är en utmaning inom socialsektorn att svara på de olika behoven hos ett stort antal klienter. Undersökningen av anpassningsbehoven har bara börjat inom branschen, vilket innebär att anvisningar och bästa praxis preciseras i takt med att utredningarna går framåt. Klimatförändringarna kan påverka olika sektorer på olika sätt. Därför finns det inget entydigt sätt att anpassa sig inom socialtjänsterna, utan varje kommun eller områdes anpassningsarbete inleds med en granskning av eventuella effekter.

Man har konstaterat att de minst förmögna och mest sårbara befolkningsgrupperna, såsom äldre, barn, sjuka och låginkomsttagare drabbas mest av klimatförändringarnas effekter. Antalet äldre ökar snabbt, och därför bör man fästa extra stor uppmärksamhet vid äldres behov, så att man kan erbjuda hjälp så snabbt som möjligt under och efter en kris. Även de som pratar främmande språk eller nya invånare i ett område kan utgöra en riskgrupp i undantagsförhållanden, då de kan ha sämre lokalkännedom, svagare sociala nätverk för att hjälpa dem ur exceptionella situationer eller bristfällig förmåga att förstå exempelvis information från myndigheterna.

Stöd och rådgivning till kommuninvånarna

De psykiska effekterna av klimatförändringarna kan utgöra en betydande del av de sociala effekterna av klimatförändringarna. Ofta upplevs klimatförändringarna som ett starkt globalt hot. Även att uppleva naturkatastrofer, som exempelvis översvämningar och stormar, påverkar det psykiska välbefinnandet och orsakar bland annat ångest, rädsla och en känsla av hopplöshet. Snöfria vintrar och molnighet kan förvärra depressionen. Det är ännu inte möjligt att bedöma hur stor effekt de mörkare vintrarna kan komma att få.

Begränsning av klimatförändringarna och anpassning till dem kommer att förändra kommuninvånarnas liv på många sätt. Socialtjänsterna kan förse kommuninvånarna med information om anpassningen till klimatförändringarna samt ge råd och stöd till dem i exceptionella situationer, som vid värmeböljor och översvämningar.

Källor [1], [2], [3]

Källor

  1. IPCC 2007. Climate Change 2007. Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge. 976 p. http://www.ipcc.ch/publications_and_data/publications_ipcc_fourth_assessment_report_wg2_report_impacts_adaptation_and_vulnerability.htm
  2. Sairinen, S., Järvinen, S. & Kohl, J. 2010. Ilmastonmuutoksen ja siihen sopeutumisen sosiaaliset vaikutukset maaseudulla. Publications of the University of Eastern Finland. Reports and Studies in Social Sciences and Business Studies No 1. 85 s. http://epublications.uef.fi/pub/urn_isbn_978-952-61-0170-5/urn_isbn_978-952-61-0170-5.pdf
  3. Ruuhela, R., Hiltunen, L., Venäläinen, A., Pirinen, P. & Partonen, T. 2009. Climate impact on suicide rates in Finland from 1971 to 2003. International Journal of Biometeorology Vol 53, No 2: 167-175. http://www.springerlink.com/content/0q756320t1228112/

Skrivet av