Hälsovård - Anpassning

Klimatförändringarna ställer nya krav på hälsovården i framtiden. Behovet av service förändras i och med att sjukdomsbelastningen förändras: ökad förekomst av extrema väderfenomen, såsom värmeböljor, ökar hälsoproblemen, mörka och snöfattiga vintrar kan påverka den mentala hälsan och spridningen av livsmedelsburna och vektorburna sjukdomar ökar. Den åldrande befolkningen och barnen, samt de som lider av hjärt- och kärlsjukdomar och allergier utgör en riskgrupp när det gäller hälsoeffekter av klimatförändringarna.

Checklista

Utvärdering av nuläget

Vilka av klimatförändringarnas effekter bör kommunen anpassa sig till?

Utvärdering av nuläget

Har man i kommunerna kartlagt de befolkningsgrupper som främst kan komma att drabbas av ett förändrat klimat?

Strategier och program

Har man utarbetat en anpassningsstrategi för verksamhetsområdet och en plan för exceptionella situationer? Anpassningsstrategin kan exempelvis göras tillsammans med kommunens övriga verksamhetsområden.

Exceptionella situationer leder till ett ökat vårdbehov men försvårar möjligheten att erbjuda vården

Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att förbereda sig på en ökning av såväl exceptionella väderfenomen som pandemier och infektioner. Utöver en ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster kan klimatförändringarna också försämra tillgången till tjänsterna under exceptionella väderförhållanden. I planering och renovering av fastigheter måste man uppmärksamma extrema väderförhållanden och säkerställa tillgången till el under alla förhållanden. Dessutom måste man anpassa byggnaders ventilations-, uppvärmnings- och nedkylningsbehov i enlighet med det föränderliga klimatet.

I anpassningsåtgärderna bör man åtminstone satsa på och förbereda en förbättring av uppföljningssystemen, information och upplysning, vaccinationer, beredskapen inom bekämpning av epidemier och det ökade vårdbehovet under perioder av hetta.

Samarbete och förnuftig resursfördelning

Anpassningsåtgärderna inom hälso- och sjukvården kräver många olika typer av samarbete med andra branscher och aktörer, såsom klimatexperter och samhällsplanerare. Det är viktigt att fastställa vilka förändringar och effekter som är betydande så att resurserna kan fördelas på ett förnuftigt sätt. Exempelvis en het dag kräver ännu inga särskilda åtgärder, men en veckas varmt väder kan kräva det.

Man bör känna till mer långtgående konsekvenser av åtgärderna så att man inte fattar fel och dyra beslut inom anpassning. Exempelvis effektivisering av ventilation/luftkonditionering är problematiskt, eftersom det drar mycket energi. Därför bör man även kartlägga alternativen. Exempelvis i London planeras nya byggnader på så sätt att luftkonditionering endast används vid behov. Dessutom har man i städerna beslutat att öka mängden växtlighet som ger skugga och svalka i tätorterna.

Källor [1], [2], [3], [4]

Källor

  1. Europeiska gemenskapernas kommission. 2009. Klimatförändringarnas konsekvenser för människors och djurs hälsa och för växtskyddet. Arbetsdokument från komissionens avdelningar som åtförljer Vitboken Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram. SEK(2009) 416. 18 s. http://ec.europa.eu/health/archive/ph_threats/climate/docs/com_2009-147_sv.pdf
  2. Soini, S. 2007. Ilmastonmuutos ja siihen varautuminen Espoossa. (Sammandrag på svenska.) Espoon ympäristökeskus. Monistesarja 2/2007. 49 s. http://www.espoo.fi/download/noname/%7B84ACD0C3-297F-4EBD-A1E1-267A7B0B7164%7D/36815
  3. Greater London Authority. 2010. The draft climate change adaptation strategy for London. Public Consultation Draft. 136 p. http://legacy.london.gov.uk/mayor/priorities/docs/Climate_change_adaptation_080210.pdf
  4. The Mayor of London. The Mayor's Climate Change Adaptation Strategy. http://www.london.gov.uk/priorities/environment/publications/managing-risks-and-increasing-resilience-the-mayor-s-climate

Skrivet av